Jag har ett "problem", jag tycker att jag är för smal!

Jag har visserligen alltid varit smal, Men jag är 1.70 lång och väger 50kg. Fyller 20 år och går fortfarande inte upp i vikt. Det är inte det att jag saknar "kvinnliga former" - snarare tvärt om. Jag har gått upp sedan jag var runt 14 år (vägde då omkring 43 om jag minns rätt)

Jag var så lycklig när jag hade lyckats gå upp 2kg under året, ni anar inte vad gott jag mådde och hur mycket jag trivdes och var nöjd med mig själv. (målet är att gå upp till i alla fall 55kg) Men på bara en månad lyckades jag rasa i vikt och är nu åter igen på 50kg. Varför vet jag tyvärr ej. Men jag ser mig i spegeln och ser ett benrangel. Vilket jag inte tycker är ok! Det vackraste jag vet är kvinnor som är "större" i kroppsbyggnaden eller eventuellt är musklade.

Jag älskar verkligen mat och jag äter mycket. Jag njuter av livets goda brukar jag skämta om, jag älskar sötsaker också.

Jag äter inte överdrivet mycket snabbmat utan det blir mest husmanskost. Då jag tränar näst intill dagligen (joggar, gymmar, promenerar osv) blir det givetvis en hel del proteiner och kolhydrater per dag. Jag trivs med träningen och kan inte tänka mig att dra ner om jag verkligen inte blir tvungen. Det är en del av min vardag.

Vad sjutton gör jag för fel? Jag är trött på att få frågan om jag har någon ätstörning av familj och vänner. Jag är trött på kommentarer som "du måste äta mer", "lite mer fett hade gjort gott" osv. Ibland dyker det även upp människor som vill ha hjälp med att gå ner i vikt, men hade de följt min diet så hade de antagligen varit överviktiga vid det här laget känns det som. Jag kämpar i ärlighetens namn som ett as för att gå upp i vikt, men de tror mig ej. Jag hade velat gå upp åtminstonde 5kg i vikt, men det känns i dagens läge nästan omöjligt.

Vad göra?