Det är ett ganska komplext problem om man vill avla för att få fram mjölk av typ "A2", eftersom mutationen till typ "A1" ju faktiskt har slagit ut den tidigare genetiska varianten och kan förväntas fortsätta göra det om man inte kan hålla ett strikt avelsprogram för att bibehålla det betakasein som antas inte vara allergent. Att klona ett djur för att få fram egenskapen är egentligen inte ett större framsteg när det gäller problemet. Det finns fortfarande boskap som producerar mjölk med betakasein typ A2, och exempelvis hos getter förekommer typ A1 inte alls.

Så man kan redan nu få tag på mjölk och mjölkprodukter som inte ger allergireaktion, men inte genom att bara handla mjölk i affären. Efter vad jag har hört ska det till och med finnas en nordisk koras som har typ A2-mjölk. Om det är möjligt att hålla ett avelsprogram där A2 bibehålls, kan man producera sån mjölk, men ett av skälen till att A1-mjölken nu dominerar är att kor med mutationen som ger det annorlunda proteinet histidin i stället för prolin på 67:de platsen i betakaseinets DNA-kedja också möjliggör högre mjölkproduktion. Man får mer mjölk, mer mjölk att sälja, mer pengar, men några av oss är allergiska mot A1-mjölken och kan därför inte dricka mjölk. Inte nog med det, också ost och många livsmedel där mjölk ingår i tillverkningsprocessen faller bort. Det värsta är att man i regel inte kan identifiera produkter där A1-betakasein finns. Det kan dyka upp i bröd, i såser, i majonnäs och liknande produkter, så att det kan vara nära nog omöjligt att helt skydda sig.

Så det är ett litet steg för mänskligheten om de lyckas klona en ko att återgå till en gammal ras som producerar betakasein typ A2 och som alltså inte orsakar de allergiska reaktioner som mjölkallergiker har på betakasein typ A1. Inom betydligt längre än överskådlig tid måste ändå personer med mjölkallergi vara ytterligt noga med vad de äter, och mjölk går tyvärr fett bort i den ekvationen. Först om man kunde förbjuda all mjölk typ A1 skulle risken kunna minska för de drabbade, och eftersom det redan nu finns boskap som producerar A2-mjölk är enstaka klonade djur inte något att direkt hoppa högt för. Men så länge kor av modernare ras producerar mer, lär det vara svårt att få bönderna att gå över till äldre raser.

Och det klonade djuret har inte börjat producera mjölk ännu, och vi vet inte hur en ras baserad på kloningen skulle kunna stå sig i konkurrens med raser som har hög produktion av mjölk - med betaprotein typ A1, som vållar besvär för allergiker.

#1 Fast det är väl det som du skriver i ditt sista stycke, att man inte vet ännu. Därför kan denna forskning vara av intresse.

All forskning är per definition intressant.

Men om tanken är att man ska kunna få fram mjölk som inte vållar allergisk reaktion hos dem som är allergiska mot mjölk, så finns den ju redan, och på en del håll i världen har man just såna kor som ger den mjölken.

Mjölkallergiker är en ganska liten grupp. Ofta förväxlas mjölkallergi och intolerans mot laktos som är en betydligt lindrigare svaghet i ämnesomsättningen. Allergin innebär att man inte tål proteinet i mjölken. Mjölkallergiker har liksom andra allergiker svårt att slippa undan sånt som orsakar reaktionen. Eftersom mjölk är ett mycket vanligt baslivsmedel, förekommer protein från mjölk i ett otal olika livsmedelsprodukter. Att man tar fram ännu en ras av kor som är fria från det protein som vållar problemen innebär ingen stor lättnad för mjölkallergiker, eftersom i stort sett hela västvärlden har mjölk som innehåller det protein som är giftigr för dem som inte tål det.

Vi vet ännu inte om den här kalven kommer att nå vuxen ålder, om den är fertil eller om den någonsin kommer att mjölka. Andra skillnader mot normala djur finns också hos kalven, den saknar exempelvis svans.

Det som gör att jag inte tror att kalven i sig kommer att leda till någon lättnad för dem som är allergiska mot mjölk är att det faktiskt redan finns normalt avlade djur som ger mjölk som allergiker tål, eftersom proteinet inte finns hos alla raser. Exempelvis cebu har betakasein typ 2, och några andra raser också är fria från den muterade gen som ger typ 1. Alla de raserna har friska stammar och går att avla vidare på, och om viljan finns skulle man kunna märka mjölken på ett sätt som gör att allergiker kan avgöra om det är mjölk som de tål eller inte.

Om man inte gör en sån märkning är det enda sättet för en mjölkallergiker att slippa problem att helt avstå från mjölk och mjölkprodukter. Det gäller vare sig försöket med den genmodifierade kalven lyckas eller inte.