"kalkboll" i huvudet
Vet inte alls vad jag ska kalla detta eller vilka ord jag ska använda för att få det rätt, men hoppas att någon kanske kan ge mig nå tankar.
Tiden går fort så kommer inte ihåg när det började, men min bror ramlade ner för en trapp tror det var någon gång förra året. Han fick hjärnskakning och dom röntgade hans huvud. Där upptäckte dom en klump av kalkavlagring, det är vad jag vetat hittills.
Vad jag vet har han mått skapligt, men då och då haft ont i huvudet. Här för ett litet tag sen så var han lite sämre med huvudvärk och yrsel. Nu förra veckan så röntgades han igen och då visar det sig att "klumpen" har växt ca 4 cm. Nu är den av storleken av ca halv tennisboll.
Igår så fick han åka ambulans in till sjukhuset då han förlorat känseln i benen och han var yr. Han säger också att kan känna den utanpå huvudet.
Jag har hela tiden förut uppfattat det så att den har setat någonstans i själva hjärnan, men om han kan känna den så måste den ju sitta i själva skallbenet. (mellan skallben och hinna) Nu vet jag inte när han fick veta, att om det skulle bli operation så skulle den ta 6 tim.
Jag antar att han nu kommer opereras med tanke på att han förlorade känsel i benen.
Är det någon som hört talas om att ha en "kalkboll" i huvudet som dessutom växt. Vad är det och varför blir det så och hur farligt är det egentligen.
Vad jag vet så ska det inte vara cancer därför jag inte skriver på den sajten, men jag blir ju lite fundersam när den växt så pass mycket på kanske ett år, kanske något längre tid. För mig låter det konstigt att kalkavlagring växer på det sättet.
Med tanke på hur jag skrivit så kanske bäst att tillägga att jag har inte så mycket kontakt med min bror utan jag fått veta via min mamma.
hej
Jag håller med dig om att det hela verkar ganska "luddigt"
Kan han känna "bollen" så sitter den ju uppenbarligen inte i hjärnan och då borde inte funktioner som känsel och yrsel vara inblandade.
Själv har jag opererat hjärnan för vad de trodde var en godartad tumör som växte långsamt. Den satt bakom lillhjärnan mot hjärnstammen och jag fick till slut nedsatt förmåga i vänstersidan, huvudvärk och svårt med balansen.
Hoppas det ggår bra för din bror och att du får lite mer information.
/Maria
#1 Jag tror inte att han kände den från början utan att det är något som kommit senare, kan dock inte säga när han började känna den.
Så till största del så sitter den ju innanför så att säga och då åstadkommer den ju tryck mot hjärnan.
Det här är ju ett ämne som inte kommer upp när vi träffas inom familjen eftersom han hela tiden verkat må rätt normalt. Är ju först nu som det blivit allvarligare.
hej
#2 Det låter ändå såpass otroligt att han känner den bokstavligt.
Att han känner AV den i form av symtom är en sak men den måste ju på något sätt växa igenom skallbenet vilket jag tycker verkar märkligt.
Jag märkte också av min tumör mer och mer mot slutet och det var när det började bli allvarligt som man opererade.
/Maria
Jag tycker också det låter konstigt, men jag hade aldrig hört talas om något sådant här innan min bror fick det.
Jag märker att jag nog uttryckt mig otydligt. Jag tror inte han känner själva "bollen" utan att det är nog skallbenet som börjat bukta utåt.
Jag har sökt på nätet för det borde ju finnas någonting, men hittar absolut noll. Antagligen för att jag inte vet vad jag ska söka på, det borde ju finnas flera som haft/har detta.
Om jag ska spekulera med någon sorts logik. Så vad det än kallas har sin bas i själva skallbenet och att det på något sätt försvagar skallbenet så att det blir någon sorts utbuktning. På ett sätt är det ju bra för det minskar ju trycket på hjärnan, men det kan ju inte vara bra om skallbenet blir försvagat.
Har pratat med mamma idag och han är ju kvar på sjukhuset och har fortfarande känselbortfall i benen, dock inte helt så han kan ju gå. Det både jag och mamma hoppas på är att han blir opererad direkt nu utan att bli hemskickad emellan.
hej
det jag har hört och läst om så verkar det vara en tumör som suttit länge och som slutat växa och vara aktiv och då börjar kroppen ta hand om den och förkalka tumören….
men att den blir större eller kanske att det är en ny tumör nära samma ställe som bildats låter ju inte så bra…
kanske kan du be din mamma skriva ner vad läkaren säger så du får veta vad som händer
om läkarna skulle bestämma sig för att skicka hem honom så får man ju hoppas att dom anser att tumören/tumörerna är snälla
sen i värsta fall så kanske sitter tumören/tumörerna så dumt att det är svårt eller omöjligt att operera bort dom men det är förhoppningsvis inte fallet
funderar lite över att han tror att han känner tumören det kan ju oxå vara så att det är lymfkörtlar han känner…..
T.S vill du googla så är bra sökord tumör,förkalkad,hjärntumör
jag hoppas det ordnar sig till det bästa i alla fall 
Hoppas verkligen att han blir opererad nu och att tumören sitter så pass till att den går att operera också.
Håller tummarna.
/Maria
#5 Det där med att kroppen kan förkalka något. Jag hörde för massvis av år sen om en kvinna som dom hade hittat ett förkalkat foster i hennes livmoder, kommer dock inte ihåg om det var i samband med att hon dött eller om dom upptäckt det medan hon levde. Så det är ju faktiskt något jag har hört talats om, men inte haft en tanke på.
När det gäller ny. Beror lite på vad jag ska lägga in i det ordet. Det är ju samma som växt, men för den skull kan det ju vara en ny. Det är ju just det att den växt och det relativt mycket på kort tid som gör mig fundersam.
Min bror är vuxen så vi har bara hans ord att gå på.
Har man lymfkörtlar uppe på huvudet.
#5 och 6.
Han är hemma. Jag hade nästan räknat med det och kan även förstå det. Han låg ju på länssjukhuset i falun, en operation kommer ske i uppsala. Nu väntar dom på svar från uppsala och han tyckte väl mycket själv att vänta på svar kan han göra hemma. Han verkar själv tro att det kommer ta tid innan han får en operation för han tycker att det finns väl andra som är mer akuta.
Så som det verkar så kommer det ju bli en operation, frågan är hur han bedöms från uppsala om dom anser han vara akut eller inte. Jag tror inte att det bedöms att den är farlig såsom i elakartad cancer utan det är väl mer på vad den ställer till med symptommässigt, men det är bara gissning från min sida.
När det gäller vad den sitter. Bumbleboo om jag förstått rätt så satt din rätt långt ner i nacken eller mer kanske mitten. Hans sitter något högre upp om jag ska gå på det som mamma visade mig. Så den går nog att operera som det låtit hittills i alla fall. Det som ev kan skilja är väl tiden en operation tar. Det besked han fick förut låg på 6 tim, men då var den ju mindre än nu.
Så nu är det bara vänta på svar från uppsala. Vet inte hur lång tid dom tar på sig för att göra en bedömning och sen när han får en tid. Jag är ju inte medicinskt kunnig och "part i målet", men jag tycker att hans är rätt akut, då det verkar ändra sig rätt fort För här bara för en månad sen hade han huvudvärk och yrsel och nu plus känslebortfall i benen.
Tack för tummar och ordnar sig. 
hej
I och med att han är såpass påverkad så kommer de nog att skynda på operationen.
Om den är elak eller inte går nog inte att svara på förrän prover på tumören har tagits. Så var det i mitt fall.
Alla trodde den var godartad då den hade växt så långsamt men det visade sig vara fel.
/Maria
From your mouth to God:s ear.
Förhoppningsvis får han åtminstone ett besked nästa vecka, längre tid borde dom väl inte ta på sig med ett svar.
hej