Det var en intressant fråga. Hoppas någon kan svara.

Haha, Det var en riktigt bra fråga

Jag tror att det är ganska vanligt att man ställer diagnos själv sedan så har man ju en annan förmån med att ha olika proffessioner runt sig att fråga.

På stället där jag jobbar finns allt från psykiatriker, psykologer, neurolog, sjuksköterskor av alla de olika grunder, läkarstudenter, ATläkare osv.

Nu får ju inte läkare varken behandla eller skriva ut recept till arbetskamrater/kollegor men goda råd kan man ju få.

Det finns alltid någon som kan ta ett blodtryck osv. Blodprover är uteslutet då det innebär en ren kostnad men visst har jag tagit ett och annat EKG på någon arbetskamrat genom åren.

Skulle jag besöka en läkare (på riktigt) så går jag inte till någon jag känner. Det känns inte bra för mig men där är det delade meningar. Många går gärna till en kollega.

Det stämmer att det nog är vanligt att man i alla fall har en tänkvärd diagnos, men det är inget som enbart vi med vårdyrken gör. Jag tycker det verkar som de allra flesta har en tänkbar diagnos på sig själv.

Själv har jag vid nåt tillfälle rådfrågat läkare jag jobbat med, men jag har aldrig gjort det istället för att söka på t.ex. VC. För jag anser att för att kunna hålla en arbetsrelation måste det va på det planet.

En patient - läkarerelation blir nåt helt annat. Jag ville kunna fortsätta va sjuksköterskan i läkarnas ögon och inte patienten.

Det sägs att vårdpersonal överhuvudtaget ska va besvärliga som patientermen med dagens samhälle där det är lätt att söka och få information så tror jag att de värsta patienterna är de som läst in sig på olika sjukdomar som stämmer in på de symptom som finns och sen kommer till läkaren och påstår att de har den eller den sjukdomen är de värsta. Rätt eller fel? Ja inte vet jag.

Intressanta svar. 

Tänker jag efter lite längre själv kan det säkert stämma att de som läst in sig före sitt besök också kan vara ganska besvärliga nu i dessa it-tider. I alla fall de som är rejält envisa.

# 4 ja och det kan va felaktig information man läst in också. Så ibland är det inte konstigt om det skär sig mellan patient och läkare.

För kommer det en som läst in sig på fel och är helt säker på att det är rätt så blir det en knepig situation helt klart.

Men jag säger inte att det är fel att läsa om sin sjukdom men man ska va kritisk till vad det är man läser.

#5 Jag håller med.

Det är både på gott och ont att man kan nå information så lätt.

# 6 Ja man måste veta vad man ska göra med den information man kan få. Tro på allt som skrivs, både forskning och på olika forum eller va kritisk till det man läser.

För långt ifrån allt som går att läsa på nätet är ju sant.