Du har ju ett ganska bra svar själv på hur du ska komma tillrätta med dina problem.

Du får helt enkelt se över dina matvanor och skaffa fastare rutiner och ha med dig mellanmål till kurserna.

Sedan verkar du läsa något som du inte verkar helt tillfreds med eller? Kan du inte byta kurs och läsa något som du är intresserad av och gillar?

Nej tyvärr kan jag inte byta då jag är 6 månader från att få ut min lärarexamen efter 4 års studier. och alla kurser utom pedagogikkurserna har varit mycket motiverande, det enda motiverande med pedagogiken är vår VFU om 3 veckor.  Jag är motiverad till att bli lärare och att läsa på universitetet men när uppgifterna som vi tilldelas är så totalt menlös och existerar enbart för att läraren skall få ut sin lön då blir man lite bitter, eller ganska mycket bitter.

Lärarna ger oss meningslösa uppgifter, där vi skapar uppgiften, svaret och utvärderar oss själva,  och berättar att dom inte ens själva kan göra det utvärderande besöket på VFU:n utan kommer skicka ut en annan lärare som aldrig träffat oss och har noll koll på vad vi koncentrerat vår VFU på. det är känns bara så värdelöst och jag har god lust att bara ställa mig upp en dag och säga det rakt ut och tala om för dom hur jäkla illa det är.

OK, kanske är det bara att försöka "gilla läget" i 6 månader.

Visst kan det vara svårt men det finns ju ett slut inom räckhåll. Kan du ändå försöka att äta regelbundet och försöka att inte stressa vilket är lättare sagt än gjort så kommer du säkert en bit på vägen.

Vad skulle hända om du talade om precis vad du tycker tror du?

Jag håller med om att du behöver se över dina matvanor. Med regelbundna rutiner så blir du mer harmonisk och klarar lättare av även de tråkiga uppgifterna.

För mig låter det som du kanske har lågt blodsocker då du blir så irriterad på det som är på kursen.

Sen är det ju så att allt man måste göra är inte roligt eller känns inte alltid så meningsfullt, men det måste ändå göras.

Så det kanske är så att du helt enkelt får försöka gilla läget.

Tänk när du kommer ut som lärare det är nog en hel del av det du vill att dina elever ska göra som dom inte tycker är meningsfullt.

#4 Nej tyvärr är de inte lågtblodsocker (hade ätit frukost precis innan)  som gör mig irriterad, lågt blodsocker gör mig avsvimmad. har åkt ambulans 1 gång på grund av det så det har jag på papper. Utan det är den hemskt omotiverande miljön och uppgifterna, jag betalar faktiskt för skiten och det duger inte. Ja mat vanorna får man  ju ta och ordna till igen..

#3 Om jag sa vad jag tyckte vad tror du hade hänt med mina betyg? Ingen kan inbilla mig att lärarna på dom här kurserna är förlåtande och innan någon frågar ja det är kodade tentor men vi har inga tentor, bara grupptentamen och inlämningsuppgifter. och dom är inte kodade. Jag litar inte på att dom ens registrerar in oss i tid för att få csn snabbt (direkt efter första mötet) så nej jag litar inte på att jag får ut mina betyg heller om jag säger ifrån.

Jag kan förstå att man tappar läslusten emellanåt men det enda jag kan se är att du får kämpa dig igenom dessa 6 månader.

Men vad är det för utbildning som du betalar för? Jag hade aldrig accepterat undermålig utbildning om jag betalade den själv.

Umm, vill du verkligen bli larare sjalv? Du kommer da att tillhora det kollektiv du hyser all denna antipati emot. Och bland dina elever kommer sakert nagra att sitta och hata dig lika intensivt och tycka att dina studieuppgufter ar meningslosa och att de inte litar pa att du kommer att sanka betygen om de skulle klaga.

Gilla laget en termin och forbered ditt eget program for hur du ska forbattra miljon for dina framtida elever. Det kommer sakert att kannas mer positivt. Ingen ide att hanga upp sig pa det man inte kan eller vill forandra. Traning ar bra for att fa bort negativ energi.

#6 Alla som tar CSN lån betalar ju för sin utbildning, jag måste ju återbetala alla dom år som jag spenderat på universitetet… så jag betalar.. och egentligen betalar alla andra också då man betalar skatt som finansierar universiteten i Sverige..

#7 Varför skulle jag upprepa samma misstag som mina universitetslärare gör? Jag har inget mot läraryrket i sig snarare hur omotiverade våra lärare är att hålla i den utbildning vi genomför just nu.. dom har blivit tilldelade kursen och då blir de dom de blir…

#8 Aha, du menar så. Trodde du gick någon privat variant.

Jag som många andra anser nog att vår högskola/universitet är kostnadsfria.

Dessutom har vi bidrag för att studera och möjligheten att ta lån för vår försörjning under tiden. Vi som arbetar betalar detta via skatterna givetvis också. Det är väldigt förmånligt på så sätt i Sverige.

Jag tror nog att för att du ska må bättre måste acceptera din situation och vara glad för att det bara är 6 månader kvar.

Försök att tänka mer positivt. Om ett halvår är du färdig med din utbildning och har förhoppningsvis goda chanser till ett bra jobb.

# 8 Jag trodde också att du gick nåt privat där man får betala en terminsavgift för att överhuvudtaget få läsa.

Att man tar studielån det är en helt annan sak än att betala för sin utbildning. Skulle man verkligen betala vad det kostar kanske många inte skulle ha råd att studera.

Tänk också på att arbeta är inte alltid roligt det heller. Det går upp och ner och det tror jag gäller alla. Så också de lärare du har nu och kommer nog att gälla dig med så småningom.

Kanske inte första året men på sikt så stöter dom flesta på tider inom sina jobb då det inte är så roligt.

Men det får man ta det med.

Med ett halvår kvar så har du ju gjort så stor del av dina studier så tänk positivt annars får du inte med dig det som är tänkt från kursen.