Jag blir vansinnig.
Hej.
Så här är det. Sen 1994 så har jag haft panikångest. Kanske den mildare graden, det vill säga känner mig nervös, orolig,krypningar i kroppen tror eller känner mig llamående. Som person så är jag vädigt social älskar att umgås med människor. Men vid dessa attacker om man nu får säga så, blir man anti mot att umgås. Jag har ett jobb nu som jag storm trivs på. Problemet är att vid varje frukost efter den goda ost mackan och snuset så börjar det. Kryper i kroppen känner mig orolig skör i benen. Fan vad jag hatar detta! Jag brukar oftast vara den roligaste på jobben. Skämtar och får folk alltid att lyssna, men de här skiten som man bär på hindrar en. Finns det någon här som kan ge mig ett tips. Tacksam för svar Hasse.
Min första tanke är ju att du kanske ska gå tillbaka till vad det var som gav dig panikångesten från första början. Vad kommer den av? Du kanske behöver prata om det här med någon psykolog eller liknande?
Det här med panikångest är ett väldigt jobbigt problem men som du skriver så har du en mild form och du kan jobba.
Försök att bryta mönstren. Många gånger skapar man paniken genom att man är rädd att den ska komma eller VET att den ska komma som du beskriver det efter din fruktost.
Försök att äta vid en annan tid eller sitt bara med på fikat utan att äta. Vänta med snuset en stund kanske, för nikotin kan ge hjärtklappning. Försök om det går att ha oregelbundna rutiner på jobbet så att du kanske "lurar dig själv".
Ett bra sätt att minska spänningen är om man vågar eller vill delge sina arbetskamrater problemet så kanske situationen inte blir så laddad.
/Maria
Starta ny diskussion