Hälsa iFokus

Hälsa

Etikett: måste-skriva-av-mig
Läst 4802 ggr
rebelme
0

Finns de nån som kännt såhär?

Vet inte riktigt va ja ska ta mig till längre…

Jag är 21 år 174cm å väger 95kg så jag är överviktig, trött å har ingen lust eller ork att göra något. mitt mål ä att komma ner i mitt bmi 31 från till 24 vilket innebär ca 20 kg jag räknar inte med att de ska gå fort.

I vintras gick jag och min mamma och gympade en gång i veckan och jag tränade på min boll å på crosstrainern hemma 2 gånger i veckan åt nyttigare och inte så mycket dricka och godis.

Men i början av maj så slutade gympan och min sambos jakt så han va hemma mer vi ä båda arbetslösa fast med sommar jobb. å då han va hemma mer slutade jag allt eftersom träna för jag tyckte jag "störde" han.

Nu jobbar han kväll å har gjort i 2 veckor å jag såg min chans att komma igång med träningen igen å nyttigare mat å kanske lyckas gå ner lite grann. Jag börjar jobba dag nästa vecka och vet att de kommer bli värre då.

Men varje gång jag ställt mej  på maskinen eller lagt mig på bollen så börjar ja alltid gråta och grejar kanske 10 min tills jag ä så ledsen att ja inte orkar mera.

innan jag och mamma började gympa så kunde jag bryta ihop å stor lipa för ingenting men jag mådde genast bättre och slutade med det isamband med gympan det har även min sambo på pekat. Men nu har jag börjat bryta ihop igen och de ä sällen jag har en specifik orsak.

Har någon kännt som jag eller finns de nån som vet nåt ja kan göra för att må bättre över lag?

Åsa S
0
#1

Ofta kan det vara bättre att börja göra små förändringar i vardagen i början istället för att börja träna en massa på maskiner och dylikt. ofta brukar man ge upp såna saker då man tänker nu ska jag träna eller om man deltar i organiserad träning.

Man kan ex. börja gå och cykla mera i vardagen, kanske ta en trevlig kvällspromenad under sommarkvällarna, gå/cykla delar av vägen till jobbet och liknande även småsaker kan göra skillnad på vikt och hälsa, organiserad träning eller avsatt tid för enbart träning kan ju vara ett komplement på sikt. Min erfarenhet är dock att vänjer man sig vid mera rörelse i vardagen så brukar man inte ge upp lika lätt + man får lättare att hålla vikten på lång sikt.

+Frisk luft, dagsljus och motion förbättrar hälsan både fysiskt och psykiskt.

Halvdansken
0
#2

Med risk för att bli utslängd från sajten (igen) så kan jag kanske våga rekommenderar LCHF? Gå in på Kolhydrater i Fokus och läs, kanske kan det vara nåt för dig.

Det är inte ett undermedel för alla, men många blir hjälpta.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Maria
0
#3

Visst kan det vara värt att testa LCHF. Många är nöjda och man får som sagt prova sig fram.

/Maria

Musiken
0
#4

Jag kanner verkligen igen mig! Traning har nastan alltid varit angest-betonat for mig speciellt.

Jag rekomenderar att hitta nagot du tycker ar roligt!! Det behover inte ens vara traning, bara nagonting som gor dig glad. Nar du kanner dig lite gladare med tillvaron over lag sa kan du borja leta efter en rolig traningsform igen. Sjalv fastnade jag helt i vattengympa-trasket! Jag som grinat bara jag dragit pa mig gympadojjorna innan, blev helt salig och tyckte inte att det kunde bli mandag, onsdag och fredag snabbt nog i veckan! Tog mig till simhallen och korde extrapass mellan passen ocksa bara for att det var sa ROLIGT.

Tyvarr fick jag aterkommande svampinfektioner och hemska eksem av bassangvattnet sa jag var tvungen att sluta.. Men da hade jag anda lite positiv anda kvar, och nu tar jag mig ut pa joggingturer ibland, och cyklar varje dag till jobbet istallet for att ta bussen.

Kanske en traningskompis ar vad du behover?

rebelme
0
#5

Jag har me funderat på hur jag ska lyckas bli "glad" å komma ingång träning och jag har hört perecis som #4 säger att man måste va "glad" i sig själv.

Å ja har inte ens lyckas komma på va ja har för intressen eller vad jag tycker om att göra…

Musiken
0
#6

Det ar svart att hitta sina intressen om man inte ar van vid att ha nagra! Jag har perioder da ingenting alls intresserar mig, och andra perioder da jag ar helt besatt av ett intresse for en kort stund. Det ar lite kampigt att inte kanna att man har nagot att "falla tillbaka pa".

Sjalv har jag just upptackt Mia Tornbloms bok (nagra ar senare an er som bor i sverige hehe) och den ar faktiskt peppande! Jag borjade lasa den for bara nagra dagar sedan och jag kanner mig redan mer positiv och gladare i mig sjalv! Jag som HATAR att ga till jobbet i vanliga fall tog mig igenom dagen utan problem idag! Var till och med riktigt glad och trevlig for en gangs skull

Sjalvklart sa tror jag absolut inte att "sjalvhjalpsbocker" ar ratt for alla - langt ifran, men det ar ju en trad att borja nysta i i alla fall

rebelme
0
#7

Förr så hade jag mitt intresse i hockey. men efetr att ja fick problem me ryggen tappade jag suget på allt som ja nån gång brytt mig om.

men ja får nog kika på va de kan va för bok för den har ja aldrig hört talas om. de kan ju va ett försök i alla fall.