Kan vara.

I mitt fall är det stressrelaterat. Lyckades sluta att bita ner naglarna, men biter fortfarande på fingrarna och biter sönder mig förfärligt i munnen emellanåt. Har ärr längs med hela insidorna på kinderna. Gör det utan att tänka på vad jag gör. Har även en rad övriga stressbeteenden.

Jag undrar bara på hur mycket smärta det faktiskt framkallar när man biter ner sina naglar så det blöder och dunkar i fingrarna om nätterna.

Jag bet själv ordentligt på naglar och nagelband när jag var yngre så det har börjat att få mig att fundera.

Varför framkallar man sådan smärta självförvållat?

På min tid så pratade man aldrig om stress heller.

Till en början gör det inte ont på mig, först när såret blir infekterat kan det göra väldans ont.

Jag har haft andra självskadebeteenden av allvarligare grad i samband med en rejäl livskris. Men dessa mildare beteenden har funnits så länge jag minns.

Det verkar hänga i släkten också, både jag, min far och min bror har bitandet. Vi är alla rastlösa människor, förmodligen bokstavsbarn. Jag väntar på utredning.

Jag biter nått så fruktansvärt på naglarna! Började när jag va runt 10 o har hållt på sen dess (är 24 i år). Har funderat mycket vad det beror på. I mitt fall är det inte ett självskadebeteende, jag tycker inte om när det börjar göra ont o jag gör det inte för att det ska smärta.

Det är värst när jag är rastlös eller uttråkad men även när jag är stressad. Jag har också kommit på att jag äter på naglarna när jag är sugen på godis eller nått annat onyttigt som jag inte får äta. Det är visserligen bra för naglarna blir man inte tjock av men det ser inte vidare vackert ut. Har fått många tråkiga kommentarer under åren. Vågar knappt visa händerna längre eftersom alla påpekar hur äckligt korta naglarna är. Några fina långa naglar kommer jag aldrig få ändå eftersom jag har psoriasis o naglarna är alldeles tunna, gropiga o torra men dom kunde åtminstone va jämns me fingerspetsen!

Jag bet på naglarna en del förr, men nu har jag lätt långa och starka naglar som till och med nagelspecialisten vart avundsjuk på när jag skulle fixa mina naglar dagen innan min man och jag gifte oss i oktober. Alla undrar vad jag gör med mina naglar för att få dom så fina, och svaret är enkelt: INGENTING!

Jag biter på naglarna av och till fortfarande, men bara om jag har en ojämnhet och inte har en nagelsax i närheten.

Men fortfarande undrar jag varför man ser färre unga människor med nerbitna naglar och trasiga nagelband runtomkring numera om man jämför med förr?

Någon teori?

#6 Ja det kan inte jag svara på för jag var inte med förr :P Men för dryga 10 år sedan när jag va ung då bet jag iaf och även min kompis, min kusin samt en granne. Jag vet jättemånga.

Det var därför jag tänkte lite på självskadebeteende. På min tid (jag är född 1962) så hörde jag aldrig talas om att någon skar sig.

Däremot var det vanligt på vår skola att man tog ett radergummi och gned på handens ovansida tills skinnet gick av och man fick stora infekterade sår. Till och med skolsköterskan blev inkopplad. Jag testade själv men det var mer för att "alla andra" gjorde det och jag har fortfarande ärr som syns svagt.

#8 Nämen, det har jag faktiskt inte hört förut at man "suddade" sig själv. Det blir mer och mer som skär sig själv nu. Jag kände inte till några som skar sig när jag gick i grundskolan, det kanske dom gjorde men det var inget dom visade iaf. Men jag var inte direkt med i gemenskapen heller så jag missade nog mycket. Jag ska fråga mamma hur det var när hon gick i skolan.

Krona är ju  också en sån där grej i stil med suddgummit. Ett spel där man skjuter iväg en krona (tror det är en 5a) mot spelpartnerns knogar. Den som står ut längst vinner. Brukar bli ganska blodig utgång.

eller oxå så äter folk mer röda piller*L*

#11 röda piller? vad menas?

Krona va rätt populärt från mellanstadiet och framåt där jag gick i skolan. Jag var aldrig med för jag tyckte det var urfånigt. Många satt också och lekte med en penna och försökte missa fingrarna så att säga. Tugga papper eller häftmassa var populärt i mellanstadiet bland några i klassen

#12 Antidpressiva!

#14 Ahaa, mina antidepp har då jämt varit vita :P

Detta är ju en fråga för lärare som fortfarande träffar ungdomar i denna ålder. Om lärarna ser skillnad på antal nagelbitare nu & då.

Jag var nagelbitare fram tills ca 8 år sen, typ. Har haft ett återfall, för ett par år sedan.

Jag behöver ha nagellack  Transparent/färg) på för att låta bli att bita. Mina naglar är däremot ofta vid munnen/ läpparna, men biter ej på dem.

Tycker att det är kul & leka med färger……

Dina naglar är rena konstverket

Här är mina naglar i Maj då jag och min man förlovade oss, mina händer är de väldigt vita och det enda jag gjort med mina naglar är att måla dom med nagellack

Jättefina naglar och fina ringar ni har valt.

Min man och jag ser ungefär likadana ut i huden. Jag är väldigt vit och han har en helt annan hudfärg. Ser ut som om han har solat året om.

Däremot blir jag numera ganska brun den varma årstiden även att jag inte gillar att sola. Det räcker med att vara utomhus.

Grattis till er förlovning…spännande

Finfina naglar

Jag blir typ aldrig brun Men min man är ifrån Kina så han har alltid ungefär den hudfärgen. Och när vi förlovade oss hade han vart hemma i Kina i 3 veckor redan så han hade ju fått lite mer sol då än vad jag hade fått (jag kom 2 dagar innan vi förlovade oss)

Såhär ser mina naglar ut Dom flesta brukar påpeka hur äckliga dom ser ut så jag brukar mest dölja händerna för andra. Omöjligt att sluta bita, har hållt på för länge.

#22 Precis så såg mina ut, jag började att anväda transparent nagellack. Då bet jag inte på dem…..

Kändes jättekonstigt när de växte !! En absolut ovan situation & utseendet….

#23 Jag har provat med nagellack, hade svart nagellack ett tag men funkade inte. Har provat sånt där illasmakande grejs också men det funkade inte heller, jag vande mig vid smaken. Sen vill jag inte ha långa naglar för jag tycker inte det är snyggt på mig o så är det obehagligt :P Jag vill bara ha normallånga.

#24  Sånt där illasmakande hade jag när jag var liten, inte svårt att få bort med tänderna, kommer jag ihåg .

Jag önskade också normal-långa naglar . Nu sitter jag med långa naglar & olika kulörer på lacket.

Lycka till med "låta naglarna växa"…..

#25 Det jag hade gick inte få bort men smaken va inte så himla hemsk efter ett tag, sen så va det så jobbigt för det kletade liksom av sig på händerna o så kanske man tog sig på munnen el nått o sen slickade på läpparna då smakade det illa ändå!

Jag tror jag fortsätter bita på mina naglar, bättre det än att jag äter mer o blir tjockare :P

Nagelbitning handlar MYCKET om rastlöshet och nervositet. Jag har slutat bita nu (eller ja för flera år sedan), men river istället på nagelbanden och "skrapar" alltid bort skit under naglarna istället. Jag slutade bita pga att jag är hypokondriker och har blivit värre och värre och alla bakterier som gömmer sig i naglarna är ju inte så trevliga…

Många uinga nuförtiden använder sig av lösnaglar av olika typer och det är nog en stor anledning till varför man inte biter, har t.o.m hört att man ska kosta på sig en dyr nagelförlängning för att inte vilja förstöra det som kostade flera hundra :P

Men kanske är det som du säger, att man skär sig istället, men det har aldrig varit MIN grej av självskatebeteende.

Just nu sitter jag o pillar o biter på naglarna helt frenetiskt för jag känner mig jätterastlös! Jag har haft en stressig vecka så jag tänkte unna mig idag att bara ligga i soffan o ta det lugnt men nu är jag rastlös just för att jag gjort det :/ Känns som att jag borde gjort nått annat vettigt, tränat eller städat eller nånting. Så rastlöshet är verkligen en orsak till nagelbitning. Tror dock inte man skulle skära sig istället för att man borde ha städat :P

Börjar ofta bita naglarna när jag är stressad eller inte mår bra,,,sen blir det något av en vana…eller kanske en trygghet, som man får jobba med för att bli av med. Dock återvänder den ovanan när man blir stressad igen.