Svaghet eller styrka
När jag kom hem efter en hård natts arbete så var flugan kvar i fönstret sedan i går eftermiddag. Jag utgår i alla fall att det var samma fluga. Den satt där och surrade. Tänk jag kom på mej själv att jag pratade med den. Då slog det mej tänk vilket behov man har att mötas av något levande när man kommer hem. Tänk vad svaga vi människor egentligen är eller är det ett tecken på styrka?!
___________________________
Var rädd om dem du älskar
_________________________
Medarbetare på Vilda västern iFokus
En bra fråga om det är en svaghet eller styrka
En styrka som jag ser det. Att kunna kommunicera med andra väsen utan att kräva svar.
Jag talar med det mesta hemma. Igår kväll diskuterade jag med en tvestjärt om vilka konstiga vägar den tog från tak till golv, innan jag fick tag i den..
Och katterna, ja dem får jag svar av! Men vad det är för svar, det är en annan sak.
Jag brukar prata med flugor, getingar och annat som kommer in på sommaren. Och även spindlar 
Under tiden jag fångar dem för att sedan släppa ut dem så försöker förklara för dem att jag inte vill att de ska vara hos mig. Hi hi.
Sen pratar jag med katten naturligtvis och ibland får jag svar 
Jag tror att det är en styrka att kunna känna samhörighet med både djur och natur.
/Maria
Där har jag nog en svaghet. Med naturen. Jag kan inte gå in i en blåbärsskog. Jag får spatt av alla mygg och kryp!
Men med katter känner jag en samhörighet.
Jag kan ha hela konversationer med min katt, och han verkar förstå vad jag säger för han svarar och det låter som om han faktiskt säger ord
Han är otroligt pratsam förövrigt
Jennie
#6 Precis samma här!
# så kände jag för några år sedan, och nu har jag flyttat ut på landet, och bryr mig inte ens om att en spindel kryper över handen.
Men getingar därimot kanske jag talar till, eller svär till iaf, för dem gillar jag inte.
//Maria
Everything will be okay in the end, if it´s not okay it´s not the end.
#8
Getingar brukar få höra ett och annat mindre rumsrent ifrån mig också haha Usch, hatar getingar!
Jennie