Men är det inte skönt att få vara "sjuk" ibland ;).  När det kommer till kritan är det ju ändå vad läkarna benämner det som som avgör, och vad gör de om folk vill tycka synd om sig själv. Så länge jag slipper göra det…

 Det finns ju faktiskt åt andra hållet också när man vill göra de till något mindre än det är :). Tex är jag helt övertygad om att min smått kommande och gående molande tandvärk inte alls är farlig utan säkert bara lagningar som har irriterat pulpan…trots att de var 6 -1månad sen den senaste lagningen var gjord..och tandläkaren hittade ju inget så då får jag väll stå ut… Så nu har jag gnällt färdigt jag också.

#1 Jovisst kan det vara skönt att få vara lite sjuk ibland…

Du skriver "det är vad läkarna benämner det som avgör"

Det jag pratar om är vardagsåkommor som vi själva har en tendens att förstora upp.

Att ex. sitta på en uteservering i solen och gnälla över migrän är ett hån mot alla som har migrän "på riktigt"

Att gå omkring och snora på jobbet och säga att man har åkt på influensa. Vart vill man komma då?

Jo tack jag är en av dem som har migrän på riktigt men jag tar inte illa upp av att folk gnäller än så länge.. men vi är väll antagligen lite dramatiska vi människor. Folk vill ju bli omtyckta jaga kommentarer att kollegor tycker synd om dem. Få lite bekräftelse helt enkelt när sjukdomen smyger sig på :)

Jag är tvärtom. Går till skolan/jobbet fast jag är lite förkyld. Ibland när jag pratar med vänner i telefon eller på internet och av någon anledning nämner att jag är lite förkyld så får jag ett "krya på dig". Snällt iofs, men det är bara det att jag är lika pigg som annars, så det känns ofta överdrivet att få höra det… :)

Däremot brukar kunna nämnas att det finns en "psykisk allergi" mot skaldjur. Klarar liksom inte av att äta det för man stoppar ju t.ex. in hela jäkla räkan med inälvor och allting i käften! Där tar det tvärstopp för mig redan vid själva tanken.

#3 Jag tror du har rätt men tyvärr så blir det kanske motsatt effekt. Man blir kanske inte tagen på allvar när det verkligen gäller.

Jag är med dig 100% bumbelboo! Det har irriterat mig länge också.

Ofta säger folk att de är deprimerade, när det är lite besvärligt och jobbigt. Jag har en kompis som har haft en verklig depression, och henne fick jag köra till psyk efter att hon hotat ta livet av sig. DET är en depression. Inte att det är körigt på jobb, mannen slänger kallingarna på golvet och ungarna är störiga.

Jag tycker att det är väldigt jobbigt med människor som alltid ska ifrågasätta dom som är sjuka,varför tycks vissa ha ett behov av att förminska och jämföra vem som är sjukast. Det anses oxå vara duktigt att gå och jobba när man är sjuk och tala om att "jag går minsan till jobbet fast bla bla bla bla.

Det kan vara en anledning till att endel människor överdriver sina sjukdomar,dom kanske är rädda för att det inte är giltigt att vara sjuk i "bara en vanlig förkylning"medans influensa är godkänd.

Om människor respekterar hur andra känner sej utan att förminska det,så kanske behovet av att överdriva minskar.

Visst är det dumt att överdriva. Risken är stor att personen inte blir trodd, när det verkligen blir allvar.

Den som tar sig åt hjärtat och påstår sig vara hjärtsvag så fort han/hon inte får sin vilja fram, kanske inte blir trodd när hjärtinfarkten faktiskt sätter in.

Den som ofta har "migrän" varje måndag efter en helg med mycket vin, kan få svårt att respekteras av omgivningen.

Den som jobbar med influensa i kroppen är direkt hänsynslös. Då ska man hålla sig hemma och inte smitta andra.

Nog verkar det lite inne att vara "utbränd" och sjukskriva sig under flera veckor. I mina ögon är det naturligt att man blir trött av att arbeta och då bör man vila upp sig på sin fritid och sova på nätterna i stället för att jaga iväg på krävande aktiviteter, fester m m.

#7 Det handlar inte om att ifrågasätta eller förminska andras sjukdom, det handlar om rent sunt förnuft. Det är skillnad på huvudvärk och migrän, influensa och förkylning, ont i ryggen och ryggskott osv.

Så jag håller nog med #8 att det kan vara dumt att överdriva då det inte gagnar någon allra minst mig själv.

Överdriva tycker jag inte är så farligt. Motsatsen är lite värre ibland. T.ex. att gå till jobbet, aven fast man har feber och förkylning (eller något värre) så man smittar ner alla sina arbetskamrater.

#10 Jo visst håller jag med dig där ,,en frågan är fortfarande varför man måste överdriva och vad det leder till.

#9 Visst jag håller med om att det är skilnad på olika huvudvärk,har migrän ibland. Men det finns även annan huvudvärk som kan vara mycket plågande.

Det är klart att det inte är lyckat att varken överdriva eller underdriva sina tillstånd,men man kan ju fråga sej varför det behovet finns.

Som det nu är i samhället är det nästan inte tillåtet att må dåligt,om en människa inte känner sej frisk blir den personen ifrågasatt,kanske hon/han fått höra till leda att dom gnäller för minsta lilla och är hemma och överdriver för att det ska bli legalt att vara sjuk. Vissa kan bli jättesjuka vid en förkylning,ibland kan det oxå vara svårt att skilja på om det är förkylning eller influensa.

I längden blir det fel för alla om människor inte är ärliga med sina sjukdomar,jag har svårt att överdriva men fick rådet att man måste göra det för att dom ska lyssna. Fick förklarat att sjukvården räknar med att människor överdriver sina symptom,så att man måste spä på med det dubbla för att det ska bli rätt. Eftersom jag inte klarade av att göra så fick jag ingen hjälp som vanligt.

Nej det bästa är att alla ska våga säga sanningen och bli respekterade för den dom är,det finns säkert dom som överdriver av andra skäl oxå.Men någonstans måste det finnas en anledning även där,så jag tycker nog att man ska vara lite försiktig med att kritisera människor hur som helst.

Jag tycker att det har gått inflasion i många fler ord: Ta ordet katastrof tex, det nämns så ofta att när det verkligen händer en katastrof saknas ord. Även ordet panik används alldeles för lättvindigt. Har man varit med om något hemskt och fått panik förvånas man över hur lätt det  används.

Det verkar som om allt ska överdrivas, är det konkurrensen  från dagis som gör sig påmind? Den som skriker högst får mest uppmärksamhet?!

Då jag har erfarenhet från båda håll i vården, alltså som personal och som sjuk så tycker jag inte det stämmer med att man inte får hjälp om man inte överdriver sina besvär.

När jag jobbade tog jag de symptom och berättelser på allvar utan att nån behövde spä på extra. Kanske till och med att jag ibland såg lite mera än de berättade själva. Ofta stämde det jag såg mycket bra. Alltså tog de personerna inte i utan tvärtom förminskade sina symptom.

Själv brukar jag inte heller överdriva och har inte varit med om att inte få hjälp när jag sökt.

Sen kan det ju va väntetider förstås som är svåra att hantera. Men jag har till slut fått hjälp i alla fall.

Så jag känner att ärlighet från båda håll är det bästa. Både från vården och från patienten.

#14 Håller med dig.

Jag har också erfarenheter från båda håll så att säga…

#13 Javisst, det handlar inte bara om sjukdomar…