I allmänhet blir jag knäpp på mig själv. Kämpar som ett djur med att gå ned i vikt. Har cambridge kuren. fungerar hur bra som helst. Om man sköter den så klart. Men så kommer den tiden på månaden nästan alla kvinnor gömmer sig. Mens. Under mensen blir i alla fall jag ENORMT socker sugen. Skamset nog harj ag redan ttryckt i mig 2 st munkar. Därpå fått hjärnsnurp och gjort extrem träning.

30 sit ups.

20 benböjar eller vad de nu kallas.

knäböj - 3x12
utfall - 2x12
vadlyf - 3x12
bänkpress - 3x12
flyes - 2x12
triceps extension - 2x12
triceps kickback - 2x12

hantelrodd - 3x12
liggande rodd - 2x12
axelpress - 3x12
lateral raise - 3x12
curl - 3x12
concentration curl - 2x12.

Jag BORDE vara slut. Och nu kommer de roliga. Jag är helt ping vaken. Skulle lätt kunna träna mer om kroppen faktiskt orkade. Men det gör den antagligen inte. Och än mer är att jag VET att jag har donuts i kylen. Äter jag nu sabbar jag ju hela träningen om inte värre. Och än mer är att jag nästan bestraffar mig själv med att. Ne. På lördag blir det inga stackars salta pinnar för jag har bettet mig så illa. Gjorde igår än värre "synder" och skämms över det. Men där fick jag ju betala priset med mag ont. Men det känns verkligen enormt besvärligt under mens. Någon annan som råkat ut för det eller enklast vid speciella ställen på månaden över huvudtaget.

Känns nästan hemskt att man inte kan låta bli att tänka på det och är en makt kamp mellan hjärnan och viljan. Jag vill gå på ren kur och kunna unna mig en lördag salta pinnar. Så nu sitter man klockan ett på natten och dricker vatten för att vara så mätt att jag inte ens ska orka tänka på sötsaker.

Usch på mig och min egna kassa moral. usch :/