Har oturen att få den svårbehandlade psorasisen under fötterna. Haft det i två år, tror jag.

Har gått på behandling under 6 veckor. Då var det fotbad med nån vätska, smörja med stark steorid och ljus-behandling. Hjälpte till en viss del. Denna behandlingen gjorde jag när jag upptäckte att jag hade fått pustulosis palmoplantaris.

So far so good, smörjde noga. Men sedan tappade jag bort den där rutinen… Känns så onödigt att smörja sig, när man vet att man aldrig kommer att bli av med det helt.

Går till en fotvårdsspecialist ca varannan månad, och det gör delvis nytta. Men inte fullt ut.

Funderar på att ringa till hudklinken och träffa en läkare och be henne/honom att skriva ut tabletter mot PPP eller Humira.

Men jag vet inte om läkaren kommer godkänna humira för PPP heller. Tror läkaren kommer tjata på mig om att jag ska smörja mig, än att skriva ut tabletter eller komma på någon annan behandling. 

Tycker inte smörjandet ger så speciellt mycket effekt. Eller så har jag för lite tålamod, vad vet jag.

Är så himla less på att smörja sig dag ut och dag in, och samtidigt veta att man aldrig kommer bli frisk. Jag har haft psorasis sen jag föddes.