rök, man kaommer inte undan, någonstans.
Jag går ut i friska luften, vips går det någon framför mig, som röker, jag duckar, parerar, försöker gå ikapp, hopplöst.

Eller jag sätter mig på spårvagnen, vips så sätter sig någon jämte, vars kläder luktar rök, och jag studsar upp och får välja andra änden av vagnen, asthma-spejen fram, jag blir galen.

Jag äter mycket som innehåller socker som jag på något sätt måste sluta med. Sitter ganska mycket vid datorn.

Alla light drycker jag dricker…

Passiv rökning är det första jag kommer på, nu iaf :)

Att inte alltid kunna få välja bilmärke när jag jobbar, det är lite irriterande. Volvon är mycket bättre ergonomiskt för mig, och även om det oftast blir Volvo så blir det en del Saab också.

Att utsättas för riskmiljöer (tänker på t.ex. hepatit mm) är något jag gör ganska ofta, om inte dagligen (i jobbet) så i alla fall mer än 70/80% av fallen. Dock, så är man ju medveten om det (oftast) och skyddar sig, så man exponeras ju inte för smittan och man skall ju skilja på det där.

Sen sitter jag mycket i bil under arbetspassen = viss risk för trafikolyckor, och ibland går det ju dessutom undan lite vilket innebär att den risken ökar. Det får inte hända egentligen, men det händer ändå olyckor.

Rökning är något jag verkligen ogillar, och tack och lov kommer jag inte speciellt ofta i kontakt med det, ens som passiv rökare.

Det mest ohälsosamma…eller rättare sagt stört smitto/skaderisk är självklart genom jobbet. Även om man är försiktig så finns ändå riskerna eftersom man kommer i kontakt med så många sjukdomar och sjuka människor, både fysiskt och psykiskt…

Det mest ohälsosamma nu är GOOODIS och det faktum att jag inte kan säga NEJ och är lite för "vek".

Om jag ska se till hela mitt liv så var det nog en period då jag jobbade kvällstid, helger meddans jag gick i skolan på dagtid. Dessutom festade jag en hel del och bodde i en kappsäck.

Jag bränd mitt ljus i alla ändar och mådde rätt skit dåligt fysiskt. Men rent själsligt så var det ett jävla liv och väldigt kul. Jag var ständigt på väg och fick sällan mer än ett par timmars sömn i stöten.

Som avslut på två års vansinnes tillvaro, åkte jag utomlands i 14 dagar, jag kom hem mer sliten än jag åkt. Jag minns att jag sedan packade i hopp mina tillhörigheter, åkte hem till en god vän och sov i 14 dagar.  :)

Själv kämpar jag med min rökning. Har i perioder ätit mycket mediciner för värk som ger en hel del biverkningar men nu har det varit bra sedan i julas (peppar,peppar).

Har sista året haft ett stillasittande jobb men nästa år blir det mer rörligt igen. Skönt.

Tycker det är jobbigt med rökiga miljöer. tycker det är strängt att andas i rum som röks i.

Jag är själv rökare men upplever att det inte finns så mycket rökiga miljöer längre. Vilket jag tycker är jättebra.

#9 Vad är det för rökiga miljöer du tänker på?

stress..!

att inte kunna få ett annat jobb. det innebär att jag måste stanna på en arbetsplats där jag vantrivs, stressar ihjäl mig varje dag, "måste" äta mat jag mår dåligt av, trakasseras av chefer och där stämningen är mycket negativ och där högsta cheferna säger att vi ska "hålla tyst och le".

Tror nog hela min livsstil är ohälsosam, men ingenting jag kan rå för förutom att jag snusar då för det kan jag påvärka själv.

#12, men usch vad otrevligt det var att läsa om din arbetsplats, snacka om hälso-fara, kan du inte anmäla arbetsplatsen?

#14: på en normal arbetsplats hade man kunna anmäla arbetsmiljön till skyddsombudet, problemet är bara att det är min chef… och för den delen har hon avsagt sig ansvaret som skyddsombud och därmed har vi för tillfället inget.

en bekant till mig yttrade orden "sekt" när jag berättade hur det var på mitt jobb. just nu är jag för utarbetat för att orka strida, vill bara ha ett nytt jobb.

gör så, man måste välja sina krig, i varje ögonblick, för varje dag.

Stressen i jobbet…det sitter kvar när jag går hem och jag är helt död på helgen