Jag trodde att en god natts sömn skulle få mig att må bättre.

Problemet är nog att jag inte har fått den sömnen. Min iller väcker mig kl 4 varje morgon…

Igår fick jag veta att min största kärlek har skaffat flickvän. Jag litade på henne, hon visste hur mycket jag älskade henne. Och varför kunde hon bara inte sagt rakt ut till mig att hon redan är på G med någon annan?!

Det känns bara tungt. Som om jag har tusen knivar i hjärtat och att det är krig inombords. Jag kämpar för att inte bli deppad. Men det gäller att svälja tårarna. Alla säger "men du är ung, det finns fler tjejer", men tänk om nästa gör samma sak? Asså, det här är inte första gången som något liknande händer. Jag litade på henne, och det tar tid för mig att fullt ut lita på någon.

Matlusten är i botten. Jag vet att jag måste äta mina 6 mål om dagen. Det tar emot och jag erkänner att jag har förlorat, jag orkar inte äta 6 mål. Det tar emot. Jag orkar inte ens äta hela min frukost.

I stunder som dessa brukade jag förut bara skära eller riva mig, och det kändes ok. Nu har jag slutat med sånt, och den här ångesten finns kvar…

Jag är så besviken…. Och hon förstår inte ens vad hon har gjort.