Dement
Igår märkte jag hur snabbt det gått för min farmor. Hon skrämmer mig.
Det började med att hon inte ens visste att det var julafton, trots att en tjej sagt det till henne en timme innan. Sedan trodde hon att det var julen 89. Hon trodde jag var mamma och att min bror var pappa.
Hon vet aldrig om det är morgon eller kväll, hon sitter ibland vid 7 på morgonen en ons eller mån och tror att bingolotto ska komma och blir förvånad över att det bara är barnprogram.
Hon glömmer vem som varit hos henne och handlat osv.
Det värsta är att hon bor ensam. Ett dement team ska ha möte med henne i jan .. hoppas dom ser att hon måste få flytta till ett hem, fast hon själv inte vill. Kan ju hända vad som helt farligt när hon är sådär ..
Snart känner hon säkert inte igen familjen känns det som :/
![[Quellii]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Ja, det låter precis som det. Det man kan göra är att försöka vara lugn och stabil, vara så "normal" man kan, även om det är svårt.
Tycker verkligen att hon ska få komma till någon form av boende, nu när hon är helt själv, om det är så att hon inte klarar sin vardag.
Även om hon kanske inte säger rätt namn eller så, så tror jag att hon innerst inne vet vem ni är.
Från att min mamma varit lite glömsk och virrig har hon på en månad blivit helsnurrig..Hon känner ff igen oss som tur är men hon ringer efter ambulans så fort hon får ont i bröstet av sin fibro…5 ggr på en månad så nu har dom tröttnat.Det ska göras en vårdboende utredning omg på henne..hon har ringt mig flera ggr från sjukhuset och sagt att dom flyttat henne till ett annat sjukhus …första ggn blev jag lite orrolig men fick sen prata med sköterskan och dom sa att hon är bara virrig..Det är inte roligt när hon ringer och säger att dom är dumma mot henne…Mamma klarar sin vardag med hemtjänst men hon kan inte åka ambulans stup i kvarten för att hon glömmer att hon nyss varit inne..Hemtjänsten vågar inte chansa..för hon har haft flera infarkter…
En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/
Jag hoppas också att din farmor snart ska få plats på ett demensboende.
Jag pluggar till undersköterska, och jobbar tim på ett servicehus där det bland annat finns dementa.
I skolan har vi läst mycket om demens, vilket har hjälpt mig mycket i min relation till min egna mormor som är precis i början av en demensutveckling.
Jag rekommenderar att man läser så mycket som möjligt om ämnet, och när det rör ens egen förälder så kanske det kan lätta att gå med i en anhöriggrupp.. kolla in demensförbundet Då det kan kännas som att man förlorar en närstående som fortfarande finns.
Små tips, för att den dementa ska må så bra som möjligt är: försök att hålla audiella och visuella stimuli på så låg nivå som möjligt. Dementa tar bäst in information som sker lugnt, och lite i taget. Därför så bör man inte tala i längre meningar när man talar med en dement person.
Pga att dementa ofta bär en stor osäkerhet (då de kanske inte känner igen sig, eller upplever att allt är konstigt eller huller om buller) så ska man helst inte påpeka när de gör eller säger fel (knäpper en jacka fel, exempelvis) osv. Man kan ju rätta till, men man bör göra det försiktig, vänligt och med respekt.
Dock är det svårt när det gäller en närstående som kanske blandar ihop en med någon annan i familjen.
Hoppas att mina små tips kanske kan vara till hjälp.
Starta ny diskussion