Att gå upp i vikt
Jag har på grund av stress tappat lite vikt (äter dock som jag brukar). Problemet är att jag nått en punkt där det börjat vara så att jag till exempel får ont av att sitta länge, framförallt på stolar utan dyna (vilken skolor har). Nu är frågan: Hur kan jag gå upp i vikt igen så att jag i alla fall hamnar på vikten jag hade innan (handlar om 3 kg som jag tappat senaste månaderna)? Jag kan inte äta större portioner och jag klarar inte att äta fler måltider då jag bara kan äta om jag inte är mätt (annars mår jag illa, har alltid varit känslig för att äta mig mer än mätt). Maten jag äter bör det egentligen inte bero på och jag äter mig inte heller mätt/full på sallader, frukt eller annat. Lever en hel del på fiskrätter då jag inte äter kött.
Protein-pudding och shakes?
jar du varit hos en läkare?
Om man inte äter kött kan man få järnbrist ifall man inte har väldigt bra koll på kosten. Järnbrist kan orsaka dålig aptit och viktnedgång. Tycker du att du känner dig tröttare och mer frusen också?
Har du varit och kollat dina blodvärden? Om du har låga värden bör du få järntillskott, men det finns också andra livsmedel än kött som innehåller järn, du får kolla upp det och äta mer av sånt (Jag kan bara komma på ägg, spenat, musslor, broccoli, linser, bönor). Och sånt som gör att kroppen kan ta upp järnet. Mat med C-vitamin (t ex rå paprika) hjälper kroppen att tillgodogöra sig det järn man äter.
Det kan också vara brist på vitamin B12, men det brukar mest äldre ha.
Styrketräning gör att du får mer muskler och du kan få hjälp att träna just musklerna på rumpan.
Gör bara inte som jag gjorde som underviktig - jag köpte bakelser för mina veckopengar, och det straffade sig ju lite senare….
Tänker att om du inte kan lägga till varken mer mat eller oftare så kanske du kan byta ut livsmedel mot mer kaloritäta alternativ. Jobbar själv med motsatsen pga en övervikt, men tankesättet är ju precis detsamma. Man ändrar inte mängden man äter utan innehållet.
Om vi tar ditt alternativ att du inte äter kött men mycket fisk så finns det ju olika näringsrik fisk. Tex om du väljer lax istället för torsk så ökar du kaloritätheten även om du äter en exakt likastor bit. Vet inte om du äter fågel, men kycklinglår är kaloritätare än kycklingbröst.
Äter du nötter kanske du kan välja nötter med mer kalorier. Byt ut cashewnötter mot macadaminanötter.
#1: Tyvärr avskyr jag hittills alla sorter jag testat. Har även testat att blanda pulver i en smoothie för att dölja smak och konsistens (man känner av små, små gryn hos alla sorter jag testat) men det funkar inte. Lustigt nog stör mig inte till exempel hallonfrön i smoothie. Men dem är betydligt större och känns inte konstiga i munnen.
#3: Har ingen järnbrist, kollar det regelbundet. Sedan håller jag koll på att jag äter saker som innehåller järn.
Jag tränar en gång i veckan och har gjort det regelbundet det senaste året. Målet är egentligen att lägga till ytterligare en gång men senaste månaderna har mitt schema varit ganska så fullpackat så sömn och annat fick prioriteras. Med lite tur kan jag börja nu vid jul med att lägga till ett pass.
Jag är inte allt för förtjust i sötsaker och bakelser och kan inte äta större mängder av dem så den risken har min kropp redan gjort sig av med. Blir bara för sött för min smak.
#4: Lax är den fisk jag äter främst då den är lättast att få tag på. Fågel äter jag inte. Får väll se om jag kan på något vis byta ut lite andra grejer. Borde nog gå att hitta.
#5 Ja som sagt nästan alla livsmedel har ju så att säga "olika varianter" med olika näringsinnehåll. Allt från frukt, grönsaker, pasta, mejeriprodukter (tex fullfet grädde istället för lättcremefreiche i såser), kött, fisk, snacks osv. Värt att kolla upp om det du äter finns i näringstätare varianter och kanske byta ut något.
Visst funkar det att öka sötsaker osv med om det bara är själva kilona du vill få upp, men det alternativet är inte särskillt bra för kroppen på något sätt. Satsa på "ren" mat men näringstät, bra fetter och sånt alltså.
Börja träna (om du inte redan gör det) så du får muskler. Och ät tillräckligt med protein.
#7: Båda sakerna gör jag redan. Träningen kommer det dock bli mer av när jag har mer tid och min skada läkt.
Näringsdrycker kanske?
/Maria
Hade en kompis som var som du, fast han hade alltid varit mager. Kille i 25-årsåldern. Åt som en gris och mager som en sticka. Han försökte också äta upp sig utan resultat. Konstigt det där.
Om stressen är orsaken, är det möjligt att göra något åt den eller är det något helt utanför din kontoll?
- Redigerat 2022-12-05 19:52 av hemul
#9: Dricker redan någon om dagen. :’)
#10: Jag har alltid varit mager. Alltid legat över kurvan med några centimeter längdmässigt och en hel del under viktmässigt. Även när jag tränat aktivt och ätit mer var det så. Jag är alltså i normala fall redan ganska så underviktigt men då jag alltid haft en stabil vikt oavsett hur mycket jag ätit (då menar jag normalt eller större mängder) har jag levt med det. Nu är det dock så att vikten gått ner och det ändå som ändrats är att det varit en stressig period, därav den slutsatsen. Stressen ligger till största del utanför min kontroll och allt jag kan göra för att minimera den är att försöka ligga före så bra som det går.
Det med vikten går dock i släkten. Ena halvan har alltid varit smala och först på äldre dar (50+) lyckats nå det nedre av vad som klassas som ”normalt”.
Ja, det är sannolikt genetiskt. Det finns ju både över- och underfunktion i sköldkörteln. Man kan ligga inom "normalvärdena" men ända ha det ena eller det andra.
Jag har en man som kan äta i princip hur mycket som helst utan att gå upp i vikt, han har tvärtom svårt att hålla vikten (hans mamma var likadan). Själv behöver jag bara titta på en glass så går jag upp, så jag har sannolikt lite underfunktion, men inget man vill medicinera.
Jag tycker ändå du skall kolla upp alla värden igen, inklusive sköldkörteln.
När man är stressad utsöndrar kroppen kortisol, vilket gör att man lätt går upp i vikt, så det är konstigt att du går ner, men jag säger inte att det inte beror på det. Kroppens gåtor är inte helt lösta än.
Bara du äter riktig mat med mycket grönsaker och inte är fettskrämd så är det nog ingen fara.
Så länge kanske du kan träna din rumpmuskler lite grann i alla fall så du får mer att sitta på. Jag vet precis hur det känns att sitta på hårda stolar, jag har inget sittfläsk alls, allt hamnar där framme. Min dotter hade alltid med en kudde i lågstadiet, men högre upp funkar det dåligt när man måste byta klassrum hela tiden.
#12: Kollade upp det senast för en månad sedan medan jag ändå behövde till läkaren. Hon sa att vi får avvakta och se då alla värden är normala och jag annars inte har några besvär.
Ja du, det är ändå komplext med hur allt i kroppen hänger ihop och olika hormoner och annat påverkar en hel del. Dessa återigen delvis av hur man mår, etc. så ibland är det nog svårt att finna svar. Nåväl. Får se hur det blir nu med juletiden och lite mer tid. Undertiden får jag nog försöka kanske lägga till lite mer fett i kosten.