Jag är ganska säker på att jag är lågtempad men hur mycket vet jag inte. Mina kusiner är ganska rejält lågtempade tex och när jag känner mig febrig så har jag "inte feber" enligt termometern och alla andra. (tex för några dagar sen hade jag rejäl feberfrossa och hade 37,6 eller så).

Man jag har aldrig testat min temp då jag är frisk så jag vet inte vad den är på riktigt då jag är frisk.

"Normaltemp" är inte 35.8C, detta är faktiskt väldigt lågt. Hon har helt korrekt med 37c, det är standard på de flesta. Själv har jag 37.2.

Men ja, din normaltemp är under standarden så att säga.

Mamma och syrran är lågtemp, och ligger på runt 36 normalt. När jag var förkyld i vintras och hade rejäl feberfrossa låg jag på runt 37.4-37.8, så jag antar att jag också ligger lite lägre normalt. Har tänkt testa morgon och kväll en vecka eller så, men jag glömmer alltid bort det (eller så har jag precis ätit något varmt/kallt). 

Tycker dock det är märkligt om jag är lågtemp, då jag oftast är väldigt varm av mig. Mamma och speciellt syrran är tvärtom och väldigt kalla, och jag tycker kroppstemperaturen borde påverka det. (Eller?)

En normal temperatur i kroppen ligger på morgonen på ca 36,5 - 37,5°C. På eftermiddagen och kvällen ökar den. Att man säger 37°C, är för att tempen ska ligga runt den. 35,5°C, låter i mina öron väldigt lågt. Men det finns alltid undantag. Själv ligger jag på ca 36.8°C.

#2 Vad jag förstår så frågar TS efter personer på iFokus egna normaltemp. Normal behöver inte bara vara vad som är normalt för befolkningen utan det kan också vara vad som är normalt för en person.

Tex för att göra en jämförelse, jag sjunger i princip alltid, dvs det är normalt för mig. Men man kan ju inte säga att det är normalt för hela Sveriges befolkning att sjunga jämt.

Nu är jag däremot onormal då jag är förkyld och får ont i halsen om jag sjunger så nu sjunger jag nog ungefär så mycket som är normalt för befolkningen i stort (en gång/dag eller ibland mindre).

#1 Om du tror du är "lågtempad" varför kollar du inte?

Jag ligger kring 36,5º som normalt.

#6 Glömmer bort det. Men jag tror inte jag är lika "extrem" som TS däremot.

Tror att jag brukar ligga på 36,7 normalt.

Jag har oftast runt 36,5. När jag har mellan 37-37,5 så brukar jag börja må dåligt och känna mig febrig.

Jag använder p-dator som för det mesta visar 35-35,5 grader. Men det är basal kroppstemperatur också. Sitter jag på sjukhuset visar det oftast 36. Men högre kan jag inte få utan feber.

Grundtemperaturen hos olika personer kan variera rätt så mycket. Mellan 35-38 grader kan man faktiskt hitta hos friska personer. även om det är mer ovanligt med 35 eller 38 än runt 37 som är det vanligaste att folk ligger.

Men, man räknar sällan temperaturer under 38 grader som egentlige feber i sjukvården ändå, även om en individs normala grund temp är 35 C.

Det beror på att själva temperaturhöjningen i sig inte påverkar kroppen direkt negativt förrän den börjar stiga över 38 C.

Så visst kan en person som i vanliga fall har 35 grader uppleva frossa och feber redan under 37 graders temp. Frossa får man just för att det bland annat är så kroppen skapar temperaturhöjningen, genom att skaka. Det i sig är inte alls skadligt. Tvärt om så är ju feber i sig en del av kroppens försvar mot infektioner och är därför bra när den gör sitt jobb i korta intervall (febertoppar).

Kroppstemperaturen höjs ju också faktiskt när man rör mycket på sig, är stressad och blir svettig och andfådd. Men det räknar man ju inte som feber eftersom det sjunker när man lugnar ner sig.

Det som är skadligt med feber är när den blir för hög (närmare 42C) då blodet kan börja koagulera eller när man har en hög feber över 38 under en lång tid eftersom febern kräver mycket energi och kroppen inte klarar den påfrestningen hur länge som helst. 

Så ja, man kan ha en låg kroppstemperatur i vanliga fall och det känner utbildad sjukvårdspersonal mycket väl till. Däremot räknar man inte feber för feber förrän det når en temperaturnivå där kropp och vävnader kan börja påverkas negativt om febern inte går ner lite igen efter en stund.

När temperaturen sjunker, det är då man svettas, och ja det kan ju också vara jätteobehagligt förstås. Men svett i sig är ju inte heller farligt.

Sedan finns det förstås även en ytterligare aspekt på feber. Och det är smärtkänslan i kroppen, värk av feber. Värk i sig kräver ju också en massa energi, energi som kroppen behöver till återhämtning istället.

Därför kan man ibland få smärtstillande och febernedsättande på sjukhus även om man inte har så hög "feber". Men då är det inte i syfte att sänka temperaturen i första hand, utan helt enkelt för att lindra febervärken! Däremot så kan man ju mäta effekten av medicinens verkan även då genom att ta en temp. Eftersom smärta i sig är något subjektivt och kan vara svårt att mäta men temperaturen ger konkreta siffror som visar att läkemedlet ger effekt. Men oftast nöjer man sig som sjukvårdspersonal då om patienten själv bara är nöjd och känner att hen mår bättre/har mindre ont.

Vet inte exakt, men ganska hög. I vintras hade jag feber,kunde knappt gå, för att då skulle jag nog falla ihop. Då jag blev bättre efter ungefär 2 dagar så hade jag 42 graders feber. Men det var mycket värre innan! Vi tog dock aldrig tempen innan.

Då jag var yngre hade jag en temperatur på 35,5 och nu har den ändrats och är 36,5.

Eftersom jag aldrig hade över 37 när jag var barn = ingen "feber", var jag ju aldrig "sjuk".

Därför tror jag det är viktigt att föräldrar vet vilken "normaltemp" barnen har.

#15 läs #12 😉

#16 Jag har läst!

Men om mina "fostrare" hade upptäckt att jag hade låg temp, så kanske jag nån gång fått stanna i sängen när jag kände mej febrig och snuvig.

Jag har en normaltemperatur på 36,2. Har jag 37 så är jag så dålig att jag knappt kan stå på benen. Min temperatur ligger inte högre än 36,2 på eftermiddagen och den går sällan upp av ansträngning. Däremot kan jag på morgonen ha 35-36 grader innan jag har kommit upp i temperatur och ofta sjunker min kroppstemperatur under eller efter ansträngning istället för att få upp.

#12 Problemet med att ingenting under 38 räknas som feber är att man då ofta får höra att man är psykiskt sjuk. T ex för några år sedan så hade jag hosta, feberfrossa, svullna lymfkörtlar och mitt blodprov visade att jag eventuellt hade en infektion i kroppen. Men då jag inte hade "feber" så förklarade läkaren för mig att jag var psykiskt sjuk och hon kunde inte sjukskriva mig. Att jag var så dålig att jag knappt kunde gå eller så hes att jag knappt kunde prata spelade ingen roll. Som tur är så visade min arbetsgivare mer förståelse än läkaren, då jag inte var i skick att ens ta mig till jobbet på egen hand. Detta har jag råkat ut för mer än en gång, precis som flera familjemedlemmar med låg kroppstemperatur.

#18  Det är ledsamt att vi lågtempade inte får gehör när vi är sjuka men inte har "feber".

Som #12 skriver finns det folk som har låg temp(under 37) eller hög (över 37), men det räknas inte. ALLA SKA HA 37 punkt o slut.

#19 Ja det är jätte tråkigt. Sjukdomar är ju så mycket mer än feber och allas kroppar fungerar inte exakt likadant.

Min normaltemp ligger på 36,2

Jag har ca 36.5 normalt, men jag reagerar inte särskilt på högre temperaturer.
Man trodde nästan inte på mig på sjukhuset när jag kom in med akut (brusten visade det sig) blindtarmsinflammation.
Dels hade jag 38.5. Vilket inte är så jättemycket. Dels hade jag ingen feberfrossa eller liknande. Bara ont i magen.  Jag låg o läste en bok…. men jag visste att det var blindtarmen, det kändes. Men jag visade inte de klassiska symptomen. Och det hjälpte inte vad jag sa…

Det var inte förrän senare på natten när det verkligen gjorde ont, och febern gick upp ordentligt som de tog mig på allvar, och det blev akutop på morronen. Sen 4 dagar med två olika penicilliner intravenöst.

#22 Det är som om de på sjukhuset inte tror vi känner våra kroppar. Vi får inte komma med förslag vad det kan vara för fel. Därför kollar dom inte, om vi inte har de symtom man ska ha.

Kom till akuten med ont i magen, men ingen feber (naturligtvis) och fick diagnosen virus. Gå hem o vila o drick mycket vatten. Blir det värre kom tillbaka. Gjorde det kl 4 morgonen efter. Hamnade på stora sjukhuset med ambulans, men där visste dom inte heller vad det var, för jag  hade inga tydliga symtom och ingen feber. Sänkan var däremot skyhög. Visade sej vara inflammerad gallblåsa, men inga stenar.

Min normala temp är ca 36,4. Jag har kontrollerat detta under perioder när jag har känt mig frisk och kry. Så när jag har haft 37-38 under en längre tid känner jag mig sjuk. Men enligt min vårdcentral har jag inte feber.

Detta gör mig fly förbannad, men jag har blivit så pass gammal nu så jag vågar ta den diskussionen med dom. Och jag ger mig aldrig!  

För ingen känner min kropp så bra som jag själv gör.

#24 Man kan må jättejättedåligt utan att ha feber, man kan t o m vara dödligt sjuk.

Men faktum kvarstår att "feber" har ingen effekt så som feber avser att ha förrän den når högre temperaturer över 38. För Det är först då som bakterierna börjar dö av värmen. Innan dess trivs dem bara ännu bättre.

Det är också en viktig sak som många missar och som vårdgivare är väldigt dåliga på att förklara. Man utgår ifrån att man liksom inte är "sjuk" bara för att man inte har feber. Men så behöver det inte alls vara. Feber behöver inte alls vara något bevis för sjukhet, däremot är höga temperaturer en risk även för kroppen och dess organ. Men blir inte heller det förrän temperaturen är så pass hög att biologiska material (celler) påverkas.

Så man kan vara fruktansvärt sjuk, och det behöver vården bli bättre på att bekräfta, utan att man för den skull har en temperatur som är klassad som feber.

M a o, Det är inte temperaturskillnaden som avgör om du har feber, utan det är temperatur nivån. Feberkänsla, däremot, kan man ha utan att ens ha en temperaturskillnad mot sin normala temperatur. Och den känslan i sig kan var nog så jobbig och dränerande. Men fortfarande "kokar inte vattnet" oavsett hur mycket det bränns. Om man säger: ;-)

Min normaltemp är 36,1 när jag har 37 å uppåt så har jag feber och mår dåligt