Att du fick en tid snabbt behöver inte betyd något annat än att de hade en tid ledig just då. De väntar ju inte månader bara för att de kan.

Förstår din oro helt och hållet. Men cellförändringar behöver inte betyda cancer. Har flera väninnor som haft det och som dom bara bränt bort det på. Någon gjorde dom inget alls på.

#1 Haha säkert jag som överanalyserar allt helt enkelt. Läste nåt om att om det är ett milt resultat får man tid mellan 3-6 månader och är det en svårare form får man en tid rätt fort.

Tack för ditt svar!

Hej! Jag hoppas att det kommer gå bra för dig! Det behöver ju inte vara så illa,min kompis fick livmoderhalscancer när hon var 25.Då hade hon haft symptom över två år som var rätt kraftiga.Det är ju väldigt ovanligt att det gått särskilt långt när man är i 20-års åldern.Jag tror inte behöver vara så illa men vad jag hört kollas sånt här upp rätt snabbt.Min kompis är friskförklarad nu och det var aldrig en fara för hennes liv (det brukar det tydligen ofta vara om det upptäcks när man är typ 60 år).Vad jag fått veta är chanserna ganska goda när det upptäcks tidigt och när man är så ung som du är.Cellförändringar behöver inte betyda cancer men dom vill ju givetvis hålla koll på det för att se att det inte utvecklas till cancer.Hoppas du får bästa tänkbara besked!

#3 Tack snälla rara du! Jag oroar mig så mycket, hatar känslan av att veta att nåt händer i ens kropp och jag vill bara veta vad helt enkelt.. det kan vara väldigt goda svar men också dåliga svar, jag är beredd på vad som för att inte bli allt för chockad liksom.

Skönt att din vän vart bra igen! :)

Förstår att du oroar dig! Hade känt lika,försök göra saker du mår bra av.Se till att du har nåt bra/roligt/mysigt inbokat samma dag som besöket och att du har stöd.

#5 Tusen tusen tack! <3
Ja, jag kommer ha stöd där.. för det behöver jag verkligen känner jag!

elmaek olika landsting gör på olika sätt. En del ser till att andra provet tas så snart som möjligt oavsett vilken grad det är på förändringarna.

Jag har själv haft cellförändringar och jag hade grad 2 som det kallas och för mig gick det också fort (men så går det till här) från att jag fick veta att jag hade förändringar till andra provet. Sen tog det bara ett par månader tills jag fick genomgå en laserkonisering. 

Lite kort info. Det finns 4 olika grader (kallas även klasser). grad 1 är den lägsta och dessa  brukar läka ut av sig självt. Man får gå på extra kontroller så att det hålls koll så att det inte ändras till det värre.

Grad 2 då får man genomgå ett mindre ingrepp. Vilket skiljer på landsting. Vissa har att dom fryser ner området. Andra har som det jag fick genomgå en laserkonisering där dom bränner bort omrädena som har förändringar. Båda dessa ingrepp görs under loklabedövning.

Grad 3 ska jag inte säga säkert, men då får man troligen genomgå en lite större operation där dom tar bort mer och vad jag vet så görs det då under narkos.

Sen grad 4 det är då cancer. Åtminstone är det det som jag läst.

Vilken undersökning du nu ska göra verkar också skilja sig på olika landsting. Här där jag bor så innebär den undersökningen att dom klipper bort små bitar från livmodertappen (under bedövning) och sen skickas det in för en djupare analys och det är då som det fastställs vilken grad man har och om det behöver göras nåt.

Du skriver i inlägg 2 att du läst om att man får vänta 3-6 mån om det är lätta förändringar. Jag är lite fundersam om du ev blandat ihop nåt där. För har man grad 1 den grad där som brukar läka ut själv så går man som sagt på extra kontroller sen. Och om jag fattat det rätt så går man på första extra kontrollen efter 3 mån. Sen den andra blir sen när det gått 6 mån från första kontrollen och sen blir det ytterligare kontroll efter 1 år från andra kontrollen. Jag kan inte säga säkert att du blandat ihop det, men det låter så för mig. För den undersökning du ska göra nu är ju för att dom bedöma/fastställa vilken grad av förändringar du har. 

Beroende på vilken undersökning du får göra. Är det sån som jag fick göra så får du sen vänta ytterligare en eller ett par veckor innan du får svar på den.

Så jag tror att den tid du fått är en rätt normal tid till nästa undersökning. Jag vet det är lättare sagt än gjort, men ta inte ut oron i förväg.

#7 Tack snälla du! Jag kan ha missuppfattat det ja, lätt hänt när oron tar över helt och hållet.

Din text hjälpte enormt men är fortfarande ängslig :P Rätt normalt antar jag.

Visst är det normalt att vara ängslig över att få besked att man har cellförändringar för om det inte behandlas så så småningom kan det övergå till cancer så det är normalt att vara ängslig. Och det kommer nog gå i perioder när oron även ökar.

Om du kommer på frågor så skriv ner dom så du har en papperslapp med dig när du går dit så du kan fråga det du undrar över.

Du har samma otur som jag hade och det gäller tidpunkten på året för nu kommer jul och nyår. Är det förändringar som behöver åtgärdas så kommer du sannolikt få göra det i början på nästa år. I alla fall om dom gör som dom gör här.

Nu vet inte jag, utan bara vad jag själv tror, att hade det gått så långt att det redan är cancer så hade dom nog sett det med blotta ögat. Så sannolikt har du grad 1 eller 2. Och att man får tid så snabbt är att ju snabbare man gör ett ev ingrepp desto mindre ingrepp behövs.

Sen se det positiva som finns. Du gick på din undersökning vilket är toppen. Så att dina förändringar upptäcktes. Och det kommer nu åtgärdas om det behövs.

Förstår dig så väl. Väntan och oron man känner innan beskedet kommer tär verkligen på psyket.

I slutet av -96 hade jag också cellförändringar, genomgick en konisering, under narkos. De första åren efteråt blev jag kallad för kontroll en gång varje år, sedan vartannat år. Väntan på besked var lika jä…a varje gång.

Förändringarna har aldrig återkommit.😃

Skriv av dig här, det hjälper att bolla sina tankar.

#9 #10 Tack ni båda! Känner mig ibland mesig som är så orolig som jag är men jag kan verkligen inte rå för det. Bara jag får veta VAD det är så kommer det kännas lite bättre för då har man nåt att utgå ifrån så att säga.. men denna ovisshet är plågsam!

På tisdag är det en vecka kvar tills undersökningen i alla fall!

Jag ser inte att du är mesig på nåt vis. Du har oturen att ditt första cellprov visade förändringar och då känns det värre.

För min del så var jag över 40 när jag fick mina så jag hade ju tagit cellprov flera gånger som varit normala så jag förstod att cellförändringarna jag hade fått inte borde gått så långt som till cancer. Nu ska jag inte säga att jag var ängslig eller orolig, men visst funderade jag också över provsvaret.

Hade det varit säg ditt 5 prov så tror jag att oron inte hade varit lika stor, även om du skulle haft funderingar då också. Sen vet jag inte, men tror att man också oroar sig mer när man själv inte kan påverka nåt utan man bara går och väntar.

#12 Men precis! Sa samma sak till min pojkvän igår: ''Om detta var mitt andra, tredje eller hundrade cellprov hade jag inte oroat mig OM cellproverna innan var normala.. för då hade jag vetat att det inte var någon större grej alls!''
Såhär känner och tänker jag: OM jag fått detta virus när jag första gången hade sex, när jag var 15 år.. ja, då är det ganska illa. Eller så kan jag ha fått det nån gång mellan dessa 8 år jag haft sexpartners och det kan vara illa eller så kan det vara mitt emellan eller så kan det vara lugnt. Jag vet ju inte det och det gör mig skraj..

Men du satte verkligen orden på hur jag tänker och känner över detta!
Tack för ditt stöd :)

Jag tog mit fösta cellprov efte min fösta son å va då 18 år å fik veta redan unde jyn undesökningen at dom såg typiska teken på föendringar som kondylom på tapen å en bra bit in å efte et par vekor ring dom mej å ja fik koma dit vekan efter å sövas ner å ta bot en stor bit av tapen så ålder Ha int altid betydelse å orolig e man nog altid oavset om man jort d inan eler int :\ Nu ha ja börja blöda vid samlag,melanblöda melan mens ibland flera ggn i månad, öm ibland så ska in på onsdag ijen fö nya prov å undesökning då ja int gåt sista gånger ja blivit kalad då ja vat hel bra i 11 år så :\ vilke ja inse nu va dumt men let at va efterklok! Men fösök som nån skrev inan tenk posetivt fö d e let at åtjerda :) Nu ha ja 5 barn å e steriliserad så ha ja fåt d ijen få dom ta bot alt :) Skriv jerna Hur d går :) Lyka til

#14 På min första undersökning sa barnmorskan att jag hade en jätte fin livmoderstapp. Så hon kunde ju inte se nåt alls liksom… men ja, man är ju väldigt orolig över detta!

Tack kära du!

Kondylom är inte samma sak som cellförändringar. Kondylom är en sorts vårtor. Dom kan se lite olika ut men dom brukar dom se med blotta ögat och dom kan sitta på olika ställen. Jag hade själv kondylom när jag var 18-20 år nånstans och mina vårtor satt ytligt så jag behandlas med ett medel som smetades på på vårtorna så att dom försvann. 

Kondylom är en av de vanligaste könssjukdomarna och de som oftast drabbas är mellan 15-30 år sen minskar risken för att få dom. Och kondylom är nåt som både kvinnor och män kan få. 

Vad jag vet så har inte kondylom nån anknytning till cellförändringar, jag har då inte sett nåt om det. 

Så jen83 att du haft kondylom ska inte spela nån roll. Och vad som orsakar dina problem det kan vara en helt vanlig infektion eller inflammation för då blir man också känslig så man kan blöda. Men bra att du ska in på undersökning.

****

När det gäller cellförändringar så är det runt 30 000 kvinnor per år som får det. De allra flesta får grad 1, den som brukar läka ut själv. Så det är rätt vanligt att man får cellförändringar.

Kan lägga till efter att när jag tog bort mina cellförändringar så fick jag gå på extra kontroll 1 gång per år i 5 år efteråt för att se att förändringarna inte kom tillbaka.

#17 Mm, vet att det är riktigt vanligt :/ Nå väl.. får se i mitten av december drygt vad resultatet säger för nåt! Kan ju ändå inte kontrollera detta så det är rätt onödigt att lägga ner för mycket energi på det hela.. blir helt utmattad av denna oro så ska försöka skjuta bort tankarna lite!

#17 Kondylom e et vanlit teken på cellföendring, fik d int av nån anan ! Tyker Du ska gå ut å lesa om d så få Du se koplingen å eftesom ja ha hat sama inan å hade ja blivit smitad av min sambo så borde han ha hat d vilke han int hade! Å ja tro nog int lekarna juger för mej heler antar jag eler?

Kondylom har inget med cellförändringar att göra. Det är en könssjukdom.

Kondylom är ett virus (HPV) som kan skapa cellförändringar och cancer, så det hänger definitivt samman. Det finns olika sorter av det här viruset, men jag har (har haft?) den som både gav vårtor och cellförändringar.
Blev isad runt 1990 och har inte haft några besvär efter det. Vårtorna tog dock längre tid att bli av med.

21 jasså. Undrar om detta var okänt när jag gick i skolan. Vi fick aldrig veta det. Hoppas det informeras om det idag.

Nu vet jag ju inte när du gick i skolan, men jag tror inte det är ny kunskap precis.
Läs här tex.

"Humant papillomvirus (HPV) är en grupp virus som omfattar mer än 100 olika typer varav cirka 40 kan orsaka kondylom (könsvårtor). HPV ligger även bakom de flesta fall av cellförändringar på livmoderhalsen där vissa kan vidareutvecklas till cancer."

Nu vet jag inte om jag missförstår nån här.

Ja det stämmer att det är HPV virus som orsakar kondylom och ja det stämmer att det är HPV virus som orsakar cellförändringar. Men det är olika stammar.

Det är även HPV virus som orsakar de vanliga vårtor som man kan få på händer och fötter. Så HPV virus kan orsaka olika saker beroende på vilken stam det är.

När jag läser på 1177 och smittskyddsinstitutet så ser inte jag att de säger att det HPV virus som orsakar kondylom är samma som orsakar cellförändringar. Det var enligt 1177 nåt som man trodde förut innan man kunde skilja på effekterna av de olika stammarna.

Men visst man kan nog ha både kondylom och cellförändringar samtidigt, men då har man blivit smittad med två olika stammar av viruset.

Då såg int lekarna rät på mej då plus at cellproverna visade fel ock ja opererades vel i onödan. Eftersom deta va efte min sons fölosning å min sambo hade d int å ja hade int vart me nån anan så måste dom hat fel hel enkel

jen83 om du läser på länken jag gav till 1177 så står det att kondylom ibland opereras bort. 

Det står även att man kan ha HPV viruset själv och smitta andra fast man själv inte har några synliga vårtor.

Sen vet inte jag när dom kom underfund med att kondylom är en annan stam än cellförändringar. Det kan vara så att när du hade det att dom fortfarande trodde att även kondylom hörde i hop med cellförändringar. 

Nu vet inte jag hur det är i andra landsting och jag vet inte hur dom gjort förut. Men här där jag bor så om man får genomgå ett ingrepp för att få bort cellförändringar så får man gå på extra kontroll i 5 år. När det gäller kondylom så behövs inga extra kontroller utan dom tas bort och sen anses man vara frisk.

Så den informationen du fick då och att du opererades var nog helt korrekt.

Men på mej tog dom even cellprov som visade cellföendring! Deta e 11 år sen å konstit nog ner ja prat me dom i föra vekan sa dom sama sak då! Ha fåt gå på kontroler ala år efter deta men dumt nog strunt i dom sista ggn nu! Å min sons pappa tog dom tusprov på å han hade d inte å ha int hat d På 11 år! Men sejer bara hur d va fö mej, å va dom sa å even va dom sa i föra vekan!

Jag som då missuppfattade det du då skrev först. Som jag uppfattade så hade provet visat på kondylom. Och cellförändringar och kondylom är två olika.
Likaså har jag missuppfattat att du skulle gått på extra kontroller. Som jag förstod det du skrev så hade du bara hoppat över de vanliga cellprovskontrollerna som (beroende på landsting) sker vart 3 eller vart 5 år.

Dom såg kondylom å fatade direkt mistanke om cellföendring å tog prov direkt å d visade cellföendring å ja hade hat sama man ala år,han hade d inte å ja hade int vat me nån anan å dom föklara at d fins fal då man får cellföendringar som utveklar even kondylom vårtor! men i mit fal hade ja int blivit smitat via sex! Han hade d int å ha fotfarande int hat d trots d gåt 11 år

Efter mitt allra första cellprov (24 år) fick jag veta att jag hade cellförändingar. Nytt prov togs sex månader senare som visade på cellförändringar av grad 2, läkaren ringde mig bara någon dag efter att provet tagits och berättade det. Fyra dagar senare gjordes en konisering. I mitt fall lokalbedövade läkaren och skar sen bort det som behövdes med tråd. Under hela ingreppet stod en sköterska vid min sida och höll sin hand över min och pratade med mig. Vi hade lika intressen så vi pratade hela tiden =P Det var färdigt på en kvart och sen åkte jag hem.

Sex månader senare var jag på återbesök för nytt prov som var normalt. I början på nästa år är det dags igen, då har det gått ett år sen det senaste.

Jag hade både kondylom och cellförändingar, men det var möjligt att jag hade två olika virus.

jen83 jag antar att din läkare vet vad han talar om fast jag inte hittar nånting om att man kan få kondylom utan sex. Alltså det måste inte vara regelrätt samlag utan kan även smittas vid petting och/eller att könen gnids mot varandra. Jag hittar inte ett enda ord om att man kan få kondylom på annat sätt. 

När det gäller cellförändringar eller kanske snarare just här ska använda ordet cancer så kan det ju uppkomma ändå utan att man är smittad med HPV fast HPV är vanligaste orsaken så är ju livmoderhalscancer lik annan cancer att det kan uppstå av olika anledningar. Är osäker, men tror att det även finns ärftlig. Jag vet att vid bröstcancer så finns det ärftlig och vid mammografin får man alltid frågan om det finns bröstcancer i släkten. Kanske finns även med livmoderhalscancer. 

När jag nu letade på nätet för att se om man kan få kondylom på nåt annat sätt än via sex vilket jag gick bet på, så hittade jag nåt annat. Att det finns nåt som är kondylomliknande. Att ser man nåt som linkar kondylom på livmodertappen så ska man undersöka det för det kan vara allvarliga förändringar. Orden som används på den här sidan är kondylomliknande. Och som jag förstår det så är det alltså inte kondylom, men påminner om det till utseende. Och som jag förstår det så är det svårt att se skillnad.

Halvdansken med tanke på vad jag hittade nu så kanske du hade samma som det, men ändå låter det som du hade vanliga kondylom eftersom dom inte tog bort vårtorna samtidigt. Och jag vet inte ens om dom tittar efter vilka virus man är smittad med. Utan dom behandlar det som är. Vårtorna kan försvinna av sig själv och gör dom inte det så kan det behandlas på olika sätt.

Rutan_ du fick ungefär samma behandling som jag fick. Jag blev också koniserad men för mig innebar det att det brändes bort med laser och likt dig så stod sköterskan bredvid och pratade. Men fick du åka hem direkt det fick inte jag. Utan fick vara kvar till bedövning släppt och pratat med läkare lite senare. Så jag kom in på morgonen och fick sen åka hem till lunch.

Jag hittar inte eller någon fakta som säger att man kan få kondylom på annat sätt än via sex eller petting. Det är därför det räknas som en sexuellt övererförbar sjukdom.

Vad jag har förstått det som så kan HPV viruset antagligen ge en kondylom ELLER cellförändring. Det är typ (läs: TYP) samma virus men övergår i två olika saker när det väl liksom utvecklas. Det är vad jag förstått det som..

Så här står det på 1177 om HPV om smittvägar.

"HPV sprids från person till person genom kontakt mellan hud eller slemhinnor. HPV i underlivet smittar när man har sex. Viruset är så vanligt att de flesta sexuellt aktiva vuxna någon gång har haft HPV. Nästan alla blir vid något tillfälle i livet även smittade med den typ av HPV som kan ge cellförändringar, men det är få som får några problem av det."

elamek du har har på det stora hela fattat det rätt. Bara korrigera en sak. HPV viruset är vad man kan kalla en familj och det finns över 100 olika varianter (kallas oftast stammar) som ingår där. Och dom delas in i två grupper, lågriskgrupp och högriskgrupp. I lågriskgruppen ligger tex kondylom medan cellförändringar ligger i högriskgruppen.

Så vad man får för besvär beror på vilken variant av viruset man får. 

När man läser på om nåt oavsett om det är om kondylom eller cellförändringar så brukar det stå rätt luddigt (enligt mig). Det kan stå liknande att HPV kan ge kondylom och cellförändringar och jag för min del får ofta läsa flera gånger innan jag fattar vad som egentligen står. För visst det stämmer ju att HPV kan ge båda, men för mig blir det tokigt när dom skriver båda i samma mening eftersom det är två olika saker som orsakas av varsin variant.

Men som jag sa längre upp att ibland kan man ha både kondylom och cellförändringar samtidigt och då har man blivit smittad med två olika varianter av viruset. Så det är rätt snårigt när huvudgruppen heter lika.

#36 Tack för bra information!

Jag fick inget besked om vilken typ (eller typer) av HPV jag var smittad med. Men läkaren sa att det var nog inget farligt, det var vanligt med cellförändingar när man hittade kondylom. Men detta var alltså 1990 (23 år sen) så jag kan ju tänka att forskningen gått framåt. Jag fick Wartec mot det, och sen knep jag bort dem med naglarna (ja ja… 😉)

Jag blev behandlad med nån typ av isning på livmoderhalsen. Aningen obehagligt men det gjorde inte ont. Gick i årlig kontroll i många år efteråt men inget har dykt upp efteråt.

Nu är det längesen jag hade kondylom i mitten på 80-talet, men jag kommer inte ihåg att cellförändringar ens nämndes då eller att det togs nåt sånt prov. Kanske för att jag var i den åldern där det är vanligt att man kan få kondylom men mer ovanligt med cellförändringar i den åldern. Nu kommer jag inte ihåg vad jag fick att pensla på, men de försvann i alla fall så småningom. Man får, antar jag, information utifrån vad som gäller just där och då.

Mina cellförändringar hade jag i början på 2000. Så det var långt emellan. 

När det gäller vilken virusvariant så tror jag inte att dom ens idag tittar efter det. 

Ja forskningen går framåt så "imorgon" är det nog nåt helt annat som gäller.

Jag har vänner som haft kondylom utan cellförändringar.

Hade jag haft kondylom hade nog inte barnmorskan berömt mig för min fina livmoderstapp utan sett vårtor och grejs.. om jag ska prata om mig själv nu, haha..

#32 Jag kom dit, tog på mig sjukhusskjortan och strumporna, satte mig i stolen, läkaren bedövade, skar bort, jag fick kliva ur stolen, läkaren pratade lite med mig, jag gick och bytte om till mina egna kläder och traskade hem. Från att jag gick in på kliniken till att jag gick ut därifrån tog det en halvtimme.

Bedövningen som användes var samma som tandläkare har.

#42 Jisses det var snabbt. Jag kom in på morgonen vid 8. Och vi var 4 st i samma rum som alla skulle genomgå samma ingrepp. Vi fick en kanyl i handen där sköterska gav lugnande/avslappnande (man kunde säga nej till det). Vi blev inskjutsade med den säng vi låg i. Eller var inte en säng utan en brits och dom tog bort nederdelen och satt dit fotstöd. Sen efter så återställde dom britsen och man blev inskjutsad till rummet igen.
Bedövningen var både bedövning och blodstillande. Nu kommer jag inte ihåg säkert, men har för mig att det innehöll adrenalin och man kunde få lite hjärtklappning av det. 

Efter ingreppet låg vi sen i samma rum igen. Sen nån gång mellan 10 och 11 fick vi börja gå upp. Och då fick vi kaffe eller te och en smörgås. Och fick sätta på oss våra egna kläder. Sen fick vi en i taget träffa och prata med läkaren som förklarade lite vad han gjort och vad man kunde förvänta sig kunde hända och hur man kunde känna sig. Likaså fick man info om när man skulle kontakta sjukvård om det tex blev att blöda. Och hade man nå frågor så svara han på det.

Sen runt 12 fick vi alla åka hem. Så runt 4 tim var jag inne. Så det är verkligen olika på hur landstingen gör. Eller i och för sig så kanske dom ändrat här nu det kan jag ju inte säga för det är runt 10 år sen jag gjorde min konisering.

Det du beskriver är ungefär hur det gick till för mig när dom tog provet som dom analyserade djupare för att se vilken grad av förändring jag hade. Skillnaden är att dom hade nån sorts liten sax som dom knipsade bort ett par små bitar med. Och jag hade då inte sjukhuskläder på mig utan mina egna.

#41 Jag fick också veta att jag hade cellförändringar första gången jag gjorde cellprov. Dock påstod dom att det skulle läka ut av sig självt så jag fick komma dit efter ett halvår igen, men då var det fortfarande kvar, tillbaks ett halvår senare, fortfarande kvar, ett halvår till, fortfarande kvar. 2 år efter första cellprovet så fick jag höra "Ojdå, det försvinner visst inte utan har nu växt och syns med blotta ögat" så något prov behövdes ju inte.
Jag fick en tid för att frysa bort cellförändringarna med flytande kväve. Vilket dom gör utan någon bedövning och inget lugnande. Enligt sköterskan så skulle det kännas som någorlunda intensiva menskramper. Jo jag tackar.
Själva behandlingen är över på 2x2 minuter. Men dom fick inte slutföra behandlingen utan efter 1,5 minut så skrek jag åt dom att sluta för att sedan kräkas. Sen andra omgången och då är det redan ett öppet sår så då är det ännu värre så tårarna sprutade och jag skrek "snällt" åt läkaren att fara åt helvete, så andra omgången blev bara 40 sekunder för sen svimmade jag.
Sen efteråt så fick jag två alvedon mot smärtan, jo man tackar, men den trevliga läkaren var så snäll och talade även då om att ifall dom inte lyckades få bort det och det behövdes göras om så kunde jag få bli sövd då jag uppenbarligen var smärtkänslig…
Då vart jag lagom förbannad, sånt kan dom tala om innan.
Men har inte fått tillbaks det på 8 år, jag hade det när jag var 20.

Jag misstänker att du har typ två, det är den vanligaste typen som behandlas och då fryser eller bränner dom bort det. Men om du bor i ett landsting där dom gör som här och behandlar utan bedövning, så försök övertala dom att åtminstone få lokalbedövning eller säg att du är extremt känslig och rädd så att dom kan ge någon svagare sedering. Den frysningen är det mest smärtsamma jag varit med om inom sjukvården och då har jag opererats för cancer, haft misstänkt hjärnblödning, haft extrema kramper i hela kroppen pga medicinöverkänslighet och det senaste jag låg inne för var medvetandeförlust.
Så om du behöver frys-behandling så är det verkligen ett starkt råd att be om bedövning eller sedering om dom inte erbjuder det direkt.

Jag vet hur nervös man kan bli av ovissheten dock. Att gå och vänta på att ta nya prover, få provresultat och få veta vad för behandling dom än nu ska göra. Det kan driva vem som helst till sömnlöshet, ångest och oro.
Jag håller tummarna för att behandlingen som krävs är minimal och att det verkligen inte är värre än typ 2-förändingar.

Det är inte alls lång tid kvar nu innan du ska dit så håll ut och tillåt dig själv att vara orolig, det måste man få vara när det gäller ens hälsa. Men låt det inte gå så långt att det tar över vardagen utan försök göra sånt du tycker om, umgås med människor som gör dig glad och, även fast jag vet att det är svårt, kom ihåg att det kunde varit betydligt värre än cellförändringar som faktiskt är lättåtgärdat och något som behandlas var och varannan dag utan problem.

En massa kramar och positiva tankar till dig!

44 vad märkligt att du inte fick bedövning!

#44 Tack snälla rara du! 🌺
Har inte oroat mig så mycket den senaste veckan då jag ändå inte kan kontrollera det hela.. liksom ''gjort är gjort'' och det är bara att acceptera och gå igenom detta. 

Ja, bedövning kommer jag verkligen be om ifall det är grad 2.. så är det bara.

Jag måste räta mit inleg de va int kondylom utan kondylomliknande mins som sagt ordet kondylom :-\ Men de va cellföendringar å ja sövdes då det va myket! Va tvungen at fråga igår ner ja va der å tog nya prov så dom kolade. Mindes int hel ret d e ju endå 11 år sen, men dom se nestan likadana ut!

jen83 vad skönt för din egen del att du nu vet.

Det är fullt normalt att minnas fel. Människan är så funtad att den bara kommer ihåg en del av det en läkare säger. Och det gäller oavsett vilken sjukdom/besvär man sökt för. Och som för dig så fanns ordet kondylom med och då är det man kommer ihåg.

Hoppas ditt provsvar kommer tillbaka som normalt.

#48 tak aa minet e vel int va d borde va efte stroken heler :\ Men aa hopas oså d e normal men d merks ner d komer,kom iaf överens om at om (les om) d skule va nåt få dom ta hel livmoder dena ggn, Ha så myke erftlighet på mammas sida å ja e endå steriliserad tykte 5 barn varav 4 fö tidit föda rekte :)

Tråkigt att höra att du haft stroke, men jag tror inte att det spelar så stor roll i detta fall. För som jag sa så är människan så funtad att man inte tar in allt läkaren säger. Även om man tar in det där och då så har man glömt hälften direkt man går utanför dörren.

Jag kan förstå om du tar bort hela om det skulle visa sig att det är åter är förändringar och du har ju turen då (eller vad jag ska kalla det) att du redan har barn.

#50. "För som jag sa så är människan så funtad att man inte tar in allt läkaren säger. Även om man tar in det där och då så har man glömt hälften direkt man går utanför dörren."

Nu är vi aningen OT, men det du skriver där är viktigt. Det kan vara en bra ide att ha nån med sig om man misstänker dåliga nyheter. Jag var med när min man fick sitt cancerbesked (han är ok nu), men han kom inte ihåg mer än "det är cancer" efter första mötet. Jag däremot fokuserade på allt läkaren sa om behandlingar, tidsplaner och operationer osv eftersom det var någor jag kunde påverka och hjälpa till med.

Jag ha altid min Karl me mej på lekarmöten nu fö tid då ja ha glöm helften han/hon sagt inan möte ens e slut, så nu mer gå ja alrig selv på möten oavset va d jeler han e altid me vid min sida å han mins alt som sejs in i minsta detalj å ha altid jort.

#45 Ja men tydligen är det så dom gör här. Det var fruktansvärt smärtsamt så jag undrar om sköterskorna någonsin genomgått behandling. Läkaren var en man och han påstod ju att det skulle kännas som menskramper, men han har nog missuppfattat det där lite! #46 vad skönt att du inte oroar dig så himla mycket nu iaf! Det tär verkligen på en att vara ängslig och ångestfylld hela tiden. Jag håller iaf tummarna för att det ska gå så bra som det möjligen kan göra när man har cellförändringar som kräver behandling. Stå verkligen på dig angående bedövning om det inte erbjuds direkt!

#53 Tack! :) Ja, bedövning är verkligen ett krav från min sida om det skulle gå så långt!

Idag var det besök hos gyn för andra rundan tester… mina förra prover visade lätt cellförändring och hög hpvvirus, hon kunde omöjligt klargöra vad det innebar förrän provresultaten för idag kommer om 4-6 veckor (de tog vävnadsprov, cellprov samt kollade med mikroskop).

Nu när jag vet på ett ungefär hur det ser ut så är jag lugnare. Det värsta jag gått igenom på flertals år är denna oron för min hälsa. Folk som sagt åt mig att andas har jag bara velat be flyga åt fanders fast dom bara försökt lugnat mig.. när det gäller ens hälsa så är man riktigt orolig!

Skönt att det känns lugnare nu! Och ja, när det gäller ens hälsa så måste man få oroa sig när man inte vet vad som är fel.

Sönt at d kens lugnare, vet at man vil be dom fara å flyga men d e enda råd man kan je :\ Lyka til å updatera Järna Hur d gå fö dej

Tack ni båda! :)

Fick hem ett brev av sjukhuset om en telefontid i slutet av januari. Jag som ville veta mina resultat på en gång går än en gång runt här och väntar på det slutliga resultatet. Riktigt irriterande måste jag säga!!!

Förstår att du ville få svaret, men samtidigt så sa dom vid provtagningen att det skulle ta 4-6 v innan du fick svar. Nu blir det inte riktigt så utan mer 8 v så jag skulle gissa på att dom satt tiden då är för att vara säkra på att dom verkligen fått provsvaret. 

Nackdelen med den här tiden på året är att allt blir förskjutet tack vare alla långhelger.

#60 Mm, jag förstår! Men det är störande när man bara vill ha svaret på en gång liksom.

Visst är det det. Helst vill man ju fått svaret "igår" så man vet.

Imorgon ringer min läkare om provresultatet.. börjar bli nervös!

Om dem ringer är det goda besked. Hade det varit illa hade du blivit kallad dit.

#63 Jag ska nästa vecka på återbesök efter konisering av måttliga cellförändringar, som upptäcktes på mitt första cellprov… Det var den värsta tiden i mitt liv! Väntan, väntan och väntan!

Googlade mig fördärvad, ringde runt och frågade och allt jag kunde *kontrollfreak som jag är*

Gynläkarna var väldigt förstående, de förklarade väldigt väldigt ingående för mig vad allt handlade om!

Cellförändringar är inget farligt, de går att behandla. De klassas Lätta, Måttliga och Stora. Måttliga och stora behandlas oftast med en mindre operation där cellförändringar avlägsnas, Lätta går vanligtvis över av sig själva och kan behandlas med medicin. Man går däremot oftare på kontroll för att undvika att de utvecklas och för att kunna behandlas tidigt :)

Jag känner mig väldigt lugn nu inför mitt återbesök, även om det visar att det finns förändringar kvar så vet jag att det inte är farligt, det är obehagligt att gå och vänta på svar, visst! Men jag vet nu hur allt går till nu :)

För info, så om det hade varit akut, eller allvarligt, så hade man fått en kallelse till en akut-tid, dvs typ inom ett par dagar. Det händer ungefär 400 kvinnor i Sverige varje år.

#64 Tack för att du lugnar mina nerver!

#65 Jag har lätta cellförändringar men en svårt hpv-virus :( Jag är så medveten om att det är lugnt men jag är så nervös.. jag hoppas på medicin mot viruset bara!

#66 Jag förstår att du är nervös, jag kommer vara det i väntan på svar om mitt kontrollprov. Vad de än kommer fram till så har dom behandling! Det är så pass vanligt med cellförändringar och de virus som orsakar dom :) Men jag förstår din oro fullt ut, inte länge sen jag var där…

Kommer tänka på dig idag, det kommer kännas mycket bättre när de ringt :)

#67 Det är ju normalt att vara nervös och orolig, det handlar ändå om ens hälsa :) Även om det finns bra behandlingar. 

Tusen tack fina du!

Jag har nyligen tagit ett nytt cellprov, hoppas på att det är ok den här gången. Även ifall koniseringen inte var svår eller jobbig är det ju skönare att inte behöva göra en.

#64 Mja när de ringde mig var det för att kalla mig till oepration ;)

#69 Ååååh… nu vart jag mer nervös :( Hoppas på att jag inte behöver operation för då måste jag åka till Karolinska för jag har blödarsjuka. Alltså, usch!

#70 Fast du har ett utsatt datum de ringer dig om jag förstått det rätt? Till mig bara ringde de en dag, jag var inte beredd på det. Och så var dte bara någar få dagar efter att de tagit provet.

#71 Ja, dom ringer mellan 15-16 idag.
I september tog dom första cellprovet, det alla tar. 
I november fick jag åka till sjukhuset för att ta fler prover.
Idag ringer dom om resultatet på det provet. 

Så ja… jag är bara sjukt nervös. Bara för att dom ringer på satt datum behöver det inte vara lugnt, kanske behöver en operation? Kanske inte. Kanske bara behöver medicin? Kanske inte. Jag dör snart…

#70 och #71 mig ringde de också, ej utsatt datum och meddelade om poeration, men som sagt, måttliga förändringar och inte lätta.. Lätta opereras inte om de inte utveckas till måttliga eller så, ytan behandlas med medicin… I alla fall så som jag fick informerat för mig :)

Återstår att se vad dom säger.. dör av nervositet.

Ursäkta min stavning i #73 Hoppas ni förstår vad jag menade :)

Återstår att se vad dom säger.. dör av nervositet.

#74 som sagt, tänker på dig och håller koll här. Lider med dig

*styrkekram*

#77 Tusen, tusen tack! 🌺

#76 Förstår dig. Hoppas att tiden fram tills de ringer går snabbt för dig.

#79 Tack! Ja, jag ska snart fixa mig för en lunch med en vän :) Så hoppas jag kommer på andra tankar. Sen ska jag nog aktivera min hund när jag kommer hem och fram till samtalet.

#78 se till att sysselsätta dig på något sett.. Det hjälper!

Om du vill, så kan du skicka PM om du vill prata eller så. Har du någon som är med dig? Eller som du kan träffa om du behöver i väntan eller efter de ringt? Det funkade lugnande för mig :) Däremot var jag på jobbet när jag fick mina besked och det är väl inte det optimala när oron släpper, jag är rätt känslosam av mig och gråter lätt när jag är stressad eller när stressen släpper

#81 Mamma är hemma så hon kan jag prata med efteråt :)

#82 låter bra :) Och bra att du har planer för dagen! :)

#83 🤗

Lyka til, håler tumar å tår :)

Läkaren ringde tidigare idag, precis när jag kom utanför porten på väg till lunchen med min vän. Jag måste göra en operation, ta bort den drabbade delen av livmoderstappen. Ska få en kallelse om en månad drygt. Läkaren skulle höra sig för om jag kan ggenomgå detta i min stad eller om jag måste till Karolinska pga min blödarsjuka.

#68 Är det en konisering som du ska få då?
Jag gjorde min på karolinska i huddinge, på kvinnokliniken.

Jag var jättenervös inför min poeration, frågade om hur det skulle gå till, om jag hade möjlighet att bli sövd osv. De ville hellst inte söva men självklart skulle de göra det om jag verkligen ville. Jag valde att ta lugnande istället och det gick bra.

Se till att ha någon med dig dit, man kan behöva vara kvar en stund då dom vill se att allt går bra!

 Vet inte vart jag fick 68 ifrån.. sorry

#87 Hon sa bara en operation, ta bort en del av livmoderstappen som är drabbad. Jag kommer bli nedsövd, det föreslog hon själv eller jag hade inte ens några alternativ. Hon sa bara att det sker under narkos.

Jo, får se om jag finner någon som kan göra mig sällskap. Behöver hundvakt också som mamma troligen får bli.. hehe.

#89 Det sa dom till mig också, men när jag fick kallelsen stod det konisering :) Så det står nog vad dom ska göra på din kallelse med!

Jag tror det är bra att det sker under narkos! Om jag behöver göra igen så kommer jag kräva att det är under narkos för de hade ett jäkla jobb med att få mig att slappna av, de kom inte åt ordentligt för att jag knep omedvetet.. Och extra mycket när det lugnande medlet kickade in då jag skrattade för fullt!

Ja försök, i alla fall någon som är där innan med dig. Efter kommer du nog vara rätt trött efter narkosen. Sen är det bra om du blir hämtad så klart :)

#90 Jag vet vad dom ska göra :) Dom ska ta bort en del av min livmoderstapp.

Ja, narkos är bäst anser jag! Man är nog nervös som man är helt enkelt… känns bäst så!

Ja, jag får se till så jag kan lösa det det. En hundvakt och en Ellen-vakt, haha!

#91 Det gör dom på konisering med :) I alla fall på min! Det handlar väl lite om vilken metod de använder och så :)

Ja verkligen, de kanske har förstått att det är bättre :) Men du har inte varit hos de i Huddinge va? Det kan vara dom som är "snåla" också då det var där jag var ;)

Ja du kommer nog ha tid på dig att boka in både och ;)

#92 I vilket fall som helst så sa min läkare att det är en operation där dom tar bort en del av min livmoderstapp. Jag säger bara vad jag blivit informerad, använder inga egna ord :P

Nej, jag har varit hos Södertälje Sjukhus och kommer troligen opereras där med, eller på Karolinska i Solna om Södertälje Sjukhus inte vågar ta sig an mig :P

#93 Jag förstår :)

Södertälje ska vara riktigt bra :)

#94 Hört massa dåligt om dom x) Min bror ringde och bad mig byta sjukhus, haha!

Synd att det blev så, men kanske kan trösta dig med att det inte är något stort ingrepp. Mitt gick snabbt och lätt, har skrivit längre upp i tråden hur det gick till.

Lycka till.

Det kommer att gå bra, tror jag.

#97 Tack.

elmaek skönt att du fått besked. 

Som jag sagt tidigare så gör landsting olika, men jag tror det vanligaste är lokalbedövning då det kräver mindre antal personal. Men du har en sak som de flesta inte har och det är blödarsjuka så jag kan tänka mig att du inte får genomgå riktigt samma procedur som man normalt gör. Och de säger ju också att dom inte vet om dom ska göra det själva eller om du ska få göra det på karolinska.

Sen ett råd. När du får kallelsen så titta ordentligt vad som står. Och sen ringer du dit du ska och frågar (om det inte står) ungefär hur lång tid dom räknar med att du ska vara på sjukhuset. Och fråga också om du kommer ligga på vanlig sal så att anhörig kan vara med. 

För som jag sa när det gällde mig så låg vi flera i samma rum. Och vi kom direkt till det när vi kom dit. Och i det rummet var inte anhöriga tillåtna. Och jag hade lokalbedövning, men var ändå där i ca 4 tim. Så ring och fråga när du fått kallelsen så du vet vad som gäller i förväg. 

Det går nog bra.

#99 Jag kommer vara under narkos, som sagt. Exakt detta sa min läkare ''Du måste genomgå en operation under narkos där e del av livmoderstappen kommer tas bort, det område där du har cellförändringar.''
Tack! 🌺

elmaek du missförstod mitt. Jag menade att du skulle fråga just det jag skrev. Hur länge det är tänkt att du kommer vara på sjukhuset och om det kommer vara så att anhörig kan vara vid din sida (före och/eller efter operation). För det skrevs längre upp att du skulle ha nån med dig. Men det är inte säkert att anhörig kommer vara tillåten, det var inte så för mig.

#101 Jag missförstod ingenting 😛 Förstod exakt vad du menade.
Ville bara klargöra att jag VET att jag kommer få narkos och att läkaren sa att det var en OPERATION så vi inte behöver ta upp det mer, eftersom du sa det om lokalbedövning. Jag vet vad som kommer ske osv osv… ville bara klargöra det så jag slipper upprepa mig 🙂

#102 Allt är operation oavsett hur man smärtstillar.

#103 Jag vill bara att rätt ord används i mitt fall så att säga.. vill inte bli mer förvirrad än jag redan är.