Du har ju redan en stor fördel eftersom du gillar matlagning. Så se till att de saker du skriver" finns närmast till hands" inte är onyttiga. Se till att bara ha nyttigheter hemma och gör dig av med resten.

Ja, då är ju problemet snarare att jag inte vet hur man lagar till nyttig mat, då jag bara har gjort onyttigheter. Det lät inget vidare vettigt men så är det. En sallad kan jag göra, men sen när det kommer till att framförallt äta varm mat är jag som bortkommen.

Aha, då var det ju lite svårare. Kanske dags att inhandla lite kokböcker

Haha ja, det känns som det

Jag äter god hemlagad mat och går ner i vikt och har gjort så i närmare ett år. Motionerar inte speciellt mycket heller just nu (för tung än). Jag skippar kolhydraterna (potatis, bröd, pasta, socker, ris, mjöl, gryn, etc) och äter extra fett (smör eller gräddsås) till köttet/fisken istället. Och lite grönsaker för att det är gott. Jag blir mätt, slipper godissug, är piggare än tidigare, mår bra och går ner i vikt. Klockrent för mig!

#5 Promblemet i att välja en sådan kost för mig är att jag är oerhört svag för bröd och potatis, jag tror inte att jag skulle klara av det i längden.

Har dock läst på lite om ditt sätt att äta och det är absolut något jag kan tänka mig att följa om jag känner att ingenting annat fungerar.

Däremot skulle jag kunna döda för att slippa godissuget. :(

#6 När man skippar brödet, pastan, riset och allt det där andra som innehåller en massa kolhydrater så minskar faktiskt godissuget. Det är jobbigt första veckorna men sen går det riktigt bra (om man äter ordentligt vill säga).

Sötsuget brukar även minska om man motinerar mer

Jag har märkt att jag har lättast att motinera om det är bundet till en viss tid och dag. Gruppträning av typen bodycombat, pump, gymnastik och aerobic gör att man får en genomkörare av både över och underkropp och inga muskler glöms bort.
En ivrig träningskompis underlättar också.

#7 Hmm, ja det finns ju så mycket annat man kan äta iofs, så det kanske är värt att prova.

Fick tips om en latisdiet som jag ger mig in på nu i 12 veckor för att se om det händer någonting. Men fortfarande existerar ju problemet att jag inte har en aning om hur mycket man bör äta och VAD..

Trettio minuters motion varannan dag i fyra veckor nu utöver ridningen med bra mat borde väl ge någon form av resultat. Ökar ju på motionen vart eftersom..

Jag känner mig helt vilsen i det här diet-träsket. Har aldrig haft behov av att tänka på vad jag stoppar i mig eller hur mycket jag rör mig, men det förändrades visst när jag flyttade hemifrån..

Ja det är inte lätt! Jag känner igen mig i hur du tänker. Även om jag iofs alltid (i stort sett) har varit varit överviktig så har jag känt paniken när jag bara fortsatte att öka i vikt. Och förbannade mig själv för mitt ständiga godissug! Jag testade det mesta i dietväg och motion men det resulterade bara i att jag lade på mig ännu mer! Så det är en sån otrolig befrielse för mig när jag hittade detta sätt att äta. Och så väldigt skönt att slippa godissug! (Ja ok, förutom en gång i månaden  Men även då är det hanterbart!)

En annan fördel med maten som jag ser det är att man äter tills man blir mätt. Så man behöver inte mäta och väga om man inte vill.

Man kan äta bröd också, om man gör dem själv på t ex mald mandel eller nötter och/eller husk (psylliumfröskal). Men om man har ett beroende så kanske man ska bvara lite försiktig så att det inte triggar annat ätande.

Potatis kan inte jag heller låta bli nu när den är ny!  Men det blir inga jättemängder och bara då och då. Och det finns värre saker än potatis.

#10 Jag har snarare gått från att vara underviktig till att ha blivit något som kan bli en början på övervikt, om jag inte redan är överviktig? Jag vet inte riktigt faktiskt. Idealet är ju så knäppt så väger man över 40 kilo så är man överviktig, i princip. Vet inte vad som räknas som övervikt i förhållande till ens längd osv.

Det är ganska smart, faktiskt. Vägandet blir en liten ångest-del för mig "hur mycket kalorier får jag i mig av det här", "borde jag verkligen äta det.." osv. I och med att jag sen innan har väldigt lätt för att dra på mig saker att oroa mig över så är det inte särskilt hälsosamt för mig att ständigt behöva tänka på kalorier.

Ditt sätt att äta är ju faktiskt ett sätt äta det man oftast ska låta bli när man räknar kalorier och blir sådär besatt. Men det är ju alltid dom sakerna som oftast är de goda, såsom jag har uppfattat det.

Det här kan jag absolut tänka mig att prova om nu min 12-veckorsplan går åt skogen.

#8 Det har jag faktiskt märkt av lite själv under de perioder som jag hållt igång som mest. Nu handlar det mest om promenad eller ridning för min del tills konditionen har gått lite uppåt och jag kan börja simma igen. Pga rökning piper det i lungorna och jag pressar mig lite extra nu för att bli av med det. Simning är dock inte aktuellt för tillfället då det påfrestar för mycket och jag upplever pipandet som väldigt obehagligt. (Har dock hållt upp rökningen ett tag nu och känner mig lite bättre)

#11 Vad bra att du håller uppe med rökningen! Strongt!

Det som är bra med den här kosten är att man äter sig till god hälsa och idealvikt. Alltså om man är underviktig från början så går man upp i vikt, är man överviktig går man ner. Dessutom får man en massa andra hälsovinster på vägen, bättre och jämnare humör, mindre ångest, med mera.

Ja jag tror att du har rätt, det kan nog vara ett sätt att försöka hantera en sådan "besatthet" som du beskriver det. Själv har jag slängt ut vågen! Och måttbandet med  Eftersom jag ser detta som ett livsval och jag mår så bra av det så får det ta den tid det tar.

BMI-mått ska man inte stirra sig blind på! Det är inte alls bra. Fokusera istället på att må bra och leva gott!

Jag hoppas att du hittar en modell som funkar för dig!

Jag gick ned 14 kilo på ett år genom att ändra matvanorna. Jag åt en stor måltid per dag (middagen efter jobbet). Åt mig proppmätt. Sedan vid 11 på kvällen blev jag hungrig igen och tog några smörgåsar. Dessa sena smörgåsar gjorde att jag absolut inte var hungrig på morgonen. Mina nya matvanor blev: Smörgås på morgonen innan arbetet. Lunch vid 13-tiden och middag när jag kom hem. Lunchen och middagen ihop var samma mängd som middagen när jag bara åt den. På kvällen sedan kunde jag ett tag bli lite småhungrig, mest vanan tror jag, och då drack jag en kopp te.

#12,det är ingen svårighet för mig då jag aldrig har haft problem med röksug, blir inte dålig eller så utan det är snarare det psykiska, att inte ha någonting mellan fingrarna att stoppa i munnen, haha.

#13, Just frukost är en måltid som jag absolut inte kan hoppa över, den måltiden är viktig för hela dagen känns det som, i och med att morgonen för min del är den mest fysiskt krävande under hela dagen. Eftermiddagen är lugnare och då känns behovet av mat inte lika mycket, så där skiljer vi oss lite tror jag. De matvanorna är iallafall jag nöjd med!

Jag tror att vi alla måste prova oss fram och hitta det som passar en bäst. Någonstans ringer ju ofta en "inre klocka" om vad som är bra eller inte.

Vi är så väldigt olika och lever dessutom så olika liv med arbete, familj, ensamstående och vad det nu kan vara.

#15 Helt riktigt. Det jag menade är att man kanske inte behöver ändra det man äter utan ibland räcker det ändra lite på vanorna. Och då kanske lite motivation kan komma fram

#15, har snart klarat av en vecka med mitt sätt och det känns verkligen bra! bortsett från min syndardag/natt igår under festival… haha.