Vad göra, hon är dement!
Min farmor är dement, bor ensam hemma (har hemhjälp 3 ggr om dagen), och har börjat ringa hem till oss mitt i nätterna för att fråga vad klockan är. På vkällarna ringer hon och gråter om hur ensam hon är.
Nästa dag minns hon inte det och påstår att hon trivs bra där hon bor. Sen ringer hon igen, och så håller det på.
Vi skaffade läkarintyg på att hon är dement och hade ett möte med demensteamet. För farmor sade för ett par dagar sedan att hon kunde tänka sig flytta till ett äldreboende så hon får sällskap.
Men neeeeej, på mötet sa hon att hon aldrig sagt att hon vill flytta, och aldrig att hon ringer och gråter för att hon är ensam, och hon trivs så bra. Sen påstod hon att hon går promenader var dag. VISST. Hon kan ju inte ens gå på toaletten själv. Vilket hemhjälpen ochså förklarade.
Trots allt detta, så demensteamet att dom inget kan göra så länge farmor säger nej. Trots att dom så att hon var 5:e minut redan hade glömt vad hon sagt och vad dom pratat om.
Vi sa då vad vi kan göra, för vi orkar inte med mer. Med dessa samtal 4 på morgonen och att hon ringer och bölar. Svaret vi fick var; "skaffa hemligt nummer, det får många göra när det blir såhär". GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!!
Tilläggas bör att familjen inte har speciellt bra relation till farmor. Hennes eget val. Ändå tvingas vi ta allt detta, komma dit i tid och otid för problem som hon hittar på osv. Hon har den typen av demens som gör att hon bråkar mycket.
Vi orkar inte mer!

Usch, jobbigt. Jättesvårt när "dom" säger att det inte går mot hennes vilja, fast hon är så dement. Låter hårt kanske, men det får kanske bli hemligt nr. i alla fall. Har hon trygghetslarm som hon kan använda så att hemhjälpens nattpersonal kan komma om hon är orolig? Eftersom att hon inte kommer i håg att hon ringt till er, kommer hon kanske inte i håg att ni inte svarat ( om ni nu byter till hemligt nr. ). Svårt att råda, men som anhörig orkar man inte hur mkt som helst och ska inte känna sig skyldig eller få dåligt samvete. Tänk på er själva i första hand. För mår inte ni bra, så ger ni inte bra energier till Farmor…
Ja hon har larm, som hon börjat använda hela tiden, trots att inget hänt.
Det är svårt att inte käna sig skyldig. Men det finns också en gräns.
Hade det varit min mamma hade jag klarat mer, men nu är vi inte så nära på den sidan av släkten, svårare då.

Det får aldrig kännas som ett tvång, relationen alltså. Men om hon använder larmet i tid och otid, inser väl snart hemhjälpen att hon inte kan vara hemma och kanske kan trycka på lite, när det gäller en placering på ett hem. Ni ska inte gå i väggen för Farmors skull, det har ingen ngn glädje av, inte farmor heller.
Fast hemhjälpen vad med på mötet idag och berättade allt… de hjälpte inte .. Tydligen så kan man inte göra ngt så länge hon säger att hon inte vill flytta.
Det hemska är att ibland vill hon, sen blir hon som en annan person och minns inte att hion har velat!

Nä, det där handlar ju om den personliga integriteten. Har själv jobbat i hemvården de senaste 7 åren innan jag blev sjukskriven. Så jag vet hur svårt det kan vara. I bland kan det vara så att ngn vill flytta , men anses för frisk, ofta ska det hända ngt allvarligt innan dom som tar besluten vaknar. Men ge er inte, både för er egen skull och farmors. Det är inte lätt att känna att man är för sjuk eller gammal för att kunna bo själv, men till 99% ångrar sig de flesta inte sen de väl flyttat utan trivs jättebra. Men visst det är väl en process att inse att man behöver hjälp med det mesta, när man kanske hela livet klarat sig själv och kanske tagit hand om andra.

Du har redan fått jättebra råd av Katarinaj, och jag måste också instämma i att ni kan skaffa hemligt nummer. Farmor är ju dement, så hon kommer att ringa så länge numret finns tillhanda.
Det är svåra saker dethär, men om man tänker så att dementa personer dom ringer lätt polis också mitt i natten, dom inbillar sig lätt inbrott osv, och när polisen har gjort ett antal "onödiga utryckningar mitt i natten" så går nog saken fram till demensteamet. Det handlar trots allt om polisens resurser.
Låter hårt, men det är såhär det många gånger går till, och minns att ni ska också själva orka, och farmor är inte längre sig själv.
Farmor har knappast själv sjukdomsinsikt så mycket att hon kan se nyttan av äldreboende, men fortsätt själva bara att arbeta för saken, för när hon väl bor där så kan ni ge henne den där lilla guldkanten på tillvaron genom att besöka henne, och så kan ni själva fara hem tilll natten för att sova gott när ni vet att farmor är i goda händer!