Jag är förvisso inte tandläkare, men även jag har ett duktigt överbett & pratar något otydligt, så jag följer!😃

Överbett här också men jag har aldrig pratat otydligt. Jag tror inte det är överbettet som seplar roll utan tungans rörelser och munnen i stort.

Boka en tid hos en logoped så får du övningar för att förbättra ditt tal.

Ah ok! Ja, har googlat fram två talpedagoger i den stad jag bor i. Den ena har jag mailat angående priset. Den andra kostar 650 kr för 45 minuter. För dyrt för mig, men det lär väl vara värt det.

Är ditt tal väldigt otydligt bör du kunna få remiss från primärvården och då blir det billigare.

Så otydligt är det nog inte. Det är bara av min mormor som jag ofta får höra att jag pratar otydligt. De flesta andra verkar kunna höra vad jag säger.

Tandläkare är förvisso ett sätt att läsa av kroppen på. Jag använder mig av ett annat sätt som medicinskt intuitiv healer. Mitt svar på din fråga är att det beror på djupt rotad inre spänningar i din kropp som gör att du är konstant spänd. Vilket visar sig genom symptomet av spänd käke.

Det jag har lagt märke till under de åren jag arbetar med det här är att personen som har en hög HSP, dvs hög sensitiva personer är väldigt inkännande av sin omgivning. Därför är det inte ovanligt att HSP personer läser av personer i sin omgivning och gör deras "sanningar" till dina egna sanningar. Detta sker genom att vi kopierar det vår omgivning förmedlar som sin sanning.

Detta kan därmed resultera att man går runt ett helt liv och är spänd i kroppen utan att man förstår varför det här inträffar. Vi går helt enkelt runt och bär på en annan persons uppfattning om hur verkligheten fungerar. Vilket i det här fallet resulterar i spänningar i käken.

Detta är ett tillstånd som är möjligt att åtgärda. Genom att backa det psykologiska bandet till tidpunkten där inlärningen skett och därefter presentera den informationen för medvetandet i nutid. Kan ett nytt beslut tas där det gamla valet väljs bort.

#7: Kan mycket väl vara så i mitt fall! Jag tror att jag är en HSP. Och har aldrig känt mig riktigt avslappnad, utan spänd hela tiden. Jag märker också ofta att jag iakttar andras beteenden ganska mycket och försöker anpassa mig efter det. Men när jag ändå inte blir "bättre", som andra, så sjunker mitt självförtroende.

#8,

jag har fram till jag var 37 år gjort samma sak. Nämligen gå runt och säga det jag trodde/kände in att personen vill höra. Det jag inte förstod var att jag samtidigt tog avstånd från min egen identitet eftersom jag trodde att min identitet bestod i de känslor alla hela tiden förmedlade till mig. Och att dom känslorna var mina egna. Jag förstod helt enkelt inte att det var andras känslor jag upplevde. Jag hade därför fram till för 11 år sedan ingen förståelse för att det var såhär jag agerade eller rättare sagt reagerade på det min omgivning förmedlade.

Eftersom ingen under min uppväxt kunde förmedla den här informationen till mig så har jag gått runt och trott att det är såhär livet fungerar.