Det finns ju speciella tandläkare som behandlar just extrarädda patienter så det första du borde göra är att få kontakt med en sådan.

Du får t.ex första gången kanske bara sitta i stolen och sedan öka på det hela så att säga…

#0 Gör som jag, ring och fråga om de har nån som kan ta hand om en som har tandläkarskräck!

Och det hade de! Detta var för 35 år sedan då jag knappt hade några tänder kvar.

Kul att gå till tandläkaren nu!

oj, ska jag göra tack :)

Som liten hade jag tandläkarskräck. Jag var otroligt blyg för äldre män (men när jag väl lärde känna dem blev de mina bästa vänner) och olyckligtvis hade jag en manlig tandläkare som helt plötsligt ville sätta någon temper-liknande sak i min rumpa så att jag skulle somna. Som om jag skulle gå med på det? :P

Så gick till Eastmans tandläkare i Sthlm och de var jättebra, de berättade alltid vad de gjorde och jag kunde få känna på apparaterna. Idag går jag hos en vanlig tandläkare, en jättetrevlig kvinna. Men visst är det läskigt när man måste borra, jag är rädd för smärta. :P

Jag har inte tandläkar skräck som så utan mera ångest. Har sällan haft samma tandläkare 2 gånger i rad och det är hemskt för mig som har lite skräck. Träffat urmysiga människor som hållt mig ihanden när jag behövt och riktigt lyssnat men har även träffat folk som tror att mina käkar låser sig av ren jävlighet.

Ska nu på tisdag för första gången gå till tandläkaren i finland och jag är otroligt nervös. Jag har en halv visdomstand kvar i munnen som enligt alla regler borde tas ut(jag kan känna det mjuka i mitten av tanden….). Maken har lovat att följa med då jag inte pratar finska och alla inte pratar varken engelska eller svenska… men urk.. tur att jag har honom med mig så han kan hålla mig i handen.

Jag har aldrig gillat att gå dit, men ett tips är att tala om hur man känner det, vill ha det samt ställa krav. Då är chansen större att du får en som passar, för alla är ju olika. Och se till att få en mjuk som lyssnar på dig och är lugn.

Första tandläkaren bad jag dra dit pepparn växte i högstadiet. Blev rätt omgående bortplockad från deras listor om man säger så… Pratade sen med en annan tandläkare som fått mitt förtroende. Hon handplockade en kollega hon visste var snäll och bra. Vid 20 års-gränsen blev det påtvingat byte och återigen handplockades n bra kollega. Vilket råkade vara den jag haft som liten, dock förbättrad. Om hon har den mindre trevliga hälsningen i minne vet jag inte men det kan ju vara så, för hon är lättare att samarbeta med nu och kraven går igenom så länge som det är möjligt förstås.

Vanligtvis har dock inte assistenterna varit ett problem men sist var det en stel och styrande människa som kändes mer som "Jag-kan-allt-du-har-inget-att-säga-till-om". Kände på en gång att jag inte klarade av den människan och tillät inte ens den enklaste korttagning, varpå hon blev ännu surare och stack ut för att hämta tandläkaren. Så hon kommer inte få assistera mer.

Jag har haft samma tandläkare i över 30 år.