Bulimi är en slags ätstörning.

"Bulimia nervosa är en form av ätstörning. Den som lider av sjukdomen hetsäter vid vissa tillfällen och drabbas sedan av sådan ångest att han eller hon kräks upp maten, använder laxermedel eller ägnar sig åt överdriven motion för att på så sätt "bli av" med födan igen. Bulimi liknar anorexi med avseende på den felaktiga kroppsuppfattningen, skillnaden är hetsätningen. En bulimiker behöver inte vara underviktig utan kan se helt normal ut och det är därför svårare att upptäcka bulimi än anorexi.

Bulimi uppträder i de flesta fall hos flickor och unga kvinnor från 15-16 års ålder till 20-25 års ålder. Sjukdomen karakteriseras av hetsätning och en oemotståndlig längtan efter mat samtidigt som personen försöker gå ned i vikt.

En person som lider av bulimi intar stora mängder mat på kort tid (hetsätning) och varvar detta med ett kompensatoriskt beteende som till exempel bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel och motion. Bulimi är vanligare än anorexi, en nära besläktad ätstörning som präglas av självsvält. Till skillnad mot anorexi uppträder bulimi ofta senare i livet, vanligtvis i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern. Bulimi är förknippad med andra psykiska problem. En uppskattning är att runt hälften av de som lider av sjukdomen även lider av depression.

Vanligt är att individer som lider av sjukdomen intar laxermedel, vilket inte har någon inverkan på upptaget av energi eftersom energiupptaget sker redan i tunntarmen där laxermedel har liten effekt. Den viktminskning som inträder beror i stället på vätskeförlust."

- Källa: Wikipedia

#1 jotack det vet nog jag med haha

#2 OK:S tack

ni som har det  .  försök att    bli  friska   , ni förstör   er  kropp  och  åldras    i förtid , hellre  lite  fett  på magen   en bliän skrynklig  gammal   tant….

#5 får man fråga om du har haft det?

#5 Lättare sagt än gjort…

Och nej, jag har inte och har aldrig haft bulimi, men lider av en ätstörning, och bara det är svårt att komma ur…

det är inte av  elak  het   ,jag skriver, men jag tycker det   är så synd   att  ni förstör   er, jag har   haft ett   ganska    tufft   liv   och har  fått  många smällar ,men jag har alldrig  fått  ätstörningar…

Det är svårt att förstå ätstörningar och sätta sig in i en person´s situation som lider av detta. det är inget man vill. det finns flera olika anledningar till att man kan ha det, och det är inte alltid så lätt att förklara. att ha en ätstörning är nästan samma sak som att ha en depression och lida av olika saker såsom ångest, tvångstankar eller självmordstankar. det ska tas på allvar! jag har själv haft ätstörningar likväl som depression fram och tillbaka i mitt liv och vet väldigt väl hur det känns. det är inget man väljer, man vill inte förstöra sin kropp. men det ger en känsla av kontroll, när man kanske inte har kontroll över allt annat i sitt liv. det är väldigt lätt att säga saker när man står utanför och alldrig har upplevt dessa situationer själv, men jag vill bara säga till er, att ni ska vara försiktiga med vad ni säger.. försök att finna förståelse och sätta er in i en sådan persons känslor.

Jag hoppas verkligen att ni som lider av detta klarar er ur denna plågsamma situation, fortsätt kämpa! det går! jag gjorde det.

kramar /ullis

jag  önskar   er allt   gott  och  att ni blir  friska, men   jag    tänker    inte  skriva   hit   och tycka   synd    om allt   och alla  ,jag   vill   ge  er  lite råd   från min  synvinkel..