Någon mer här som känner att hälsan är helt emot en och hur man än gör dyker något nytt upp? Jag känner så. Jag har 5 kroniska sjukdommar (diabetes, psoriasis, atopiskt eksem, IBS, kroniskt nässelutslag ) jag ska utredas för adhd, överkänslighet emot dofter och min ena visdomstand behöver nu opereras bort. Och ovan på allt detta till kommer lätt att få infektioner, klåda osv sånt som bara följer med när man har det jag har. Jag är för övrigt 20 år och försöker alltid vara positiv men det börjar ta emot. Nu har allt detta gått ut över min sömn och sover nu bara perioder på bara 4 timmar. Jag är även stressad och det var en av anledningarna till att jag hoppade av gymnasiet för ett år sen. Så är arbetslös just nu men nu vill af ha mig sjukskriven då jag har minst 4 läkarbesök i veckan. Detta tycker inte sjukvården, de tycker att man ska prata med någon annan avdelninge eller så säger de att de inget kan göra. Jag börjar bli väldigt less på detta, jag behöver lägg all min fokus på min hälsa för just nu är inget bra men samtidigt ska jag söka jobb o sköta en åtgärd på heltid för att kunna få hjälp ekonomiskt. Jag kan inte sminka mig eller något så man kan känna sig bättre ( psoriasis överallt inkl hårbotten och ansikte ) ska väl sägas att jag brukad älska att klä mig fint osv och har varit sjuk i tre omgångar sen slutet av februari i feber och hostan ifrån helvetet. Nån mer som sitter i nån liknande sits? Hur känner ni er? Är ni rädda pga hur er hälsa ser ut? Påverkar de erat privatliv mkt? Och hur gör ni för att inte gå in i väggen? Blev lite ihop slafsat men hoppas budskapet kom fram.