Hej alla!

Desperat stackare i behov av råd här… Jag har sedan ungefär några månader tillbaka haft vissa problem med underlivet. Har inte sökt vård för det, men enligt Doktor Google så skulle jag kunna ha lite torra/sköra slemhinnor, ev. orsakat av mediciner jag äter. I torsdags tror jag så hade jag en lite lätt kliande/brännande känsla "där nere", vilket jag haft flera gånger förut och tänkte att det nog bara är lite torrt och irriterat som det varit flera gånger tidigare. Lät bli att vara där och klia och greja, för det brukar bara göra det mer irriterat. Känslan fanns dock kvar i fredags, men jag tänkte likadant då - det går över. På fredag kväll när jag skulle sova höll den där kliande/brännande känslan på att göra mig galen, men jag försökte bokstavligen att hålla händerna på täcket för att inte förvärra något. Men trots det hade jag en typ pulsande/dunkande känsla i underlivet, obehaglig sådan. Lyckades dock somna till slut. 

Vaknar på lördag, fortfarande med den där obehagskänslan i underlivet. Det liksom skaver, känns irriterat och bara allmänt fel. Försöker fortfarande låta bli att klia, men kommer fram till att en snabb "inspektion" kan vara på sin plats. Pillar lite försiktigt med fingrarna och hittar en blygdläpp som inte längre varken känns eller ser ut som en blygdläpp, utan som en… jag vet inte vad?!!!!!! Allt är helt groteskt svullet och gör vansinnigt ont!! Jag kan inte sitta upp, kan inte gå eller stå för att det gör så ont. Jag har merparten av tiden sedan dess gråtit av smärta, och det är verkligen inget jag brukar göra i första taget. Allt gör bara så ont, och om jag ändå försöker att förflytta mig så har jag troligtvis samma gångstil/rörelsemönster som en man som precis fått pungen avknipsad med en slö tång…

Att kontakta sjukvården hade ju kunnat varit en bra grej att göra i det här läget. Men, och här är det stora MEN:et, jag har tidigare blivit utsatt för sexuella övergrepp hundratals med gånger som jag aldrig har fått någon hjälp med att bearbeta. Det är längesedan det sista övergreppet inträffade, så vad det nu än är jag har drabbats av har det nog inget direkt samband. Men minnena av övergreppen gör det ofta väldigt svårt eller omöjligt för mig att genomgå olika undersökningar hos läkare eller annan typ av vårdpersonal. Det kan räcka med att någon petar eller stryker med handen på "fel" ställe på min kropp för att jag ska få panik av flashbacks från övergreppen. Och tyvärr brukar jag få ytterst liten, eller rättare sagt ingen, förståelse för att jag tycker att det är obehagligt. Jag ska mest bara bita ihop och uthärda, annars får jag skylla mig själv som inte vill ha hjälp är attityden jag brukar mötas av.    

Några råd vad jag ska göra nu? Finns det någonstans där jag kan få hjälp med smärtan/"sjukdomen" där jag också kan förvänta mig förståelse och anpassning för att jag tycker det är så jobbigt med undersökningar? Jag orkar inte med denna smärta mer, och rädslan för att vad det nu än är som är fel ska bli värre om jag inte gör något åt det, men samtidigt så dör jag hellre än genomgår en gynekologisk undersökning. Det är jättejobbigt och ångestframkallande att ens prata om det här, t.o.m. att skriva det här inlägget har varit jobbigt.