Fylla år?
Behöver skriva av mig. Jag fyller 30 idag. Visst, det känns kul, typ nu kan man officiellt lägga puberteten bakom sig. Bara det att jag inte alls känner så. Eller jo, fysiskt, men psykiskt är jag fortfarande som en jojo. Har höstdeppighet och har inte orkat ta tag i en fest, eller nånting. Orkar max ta en promenad i detta deppiga väder. Känns inte ok liksom, att inte ordentligt fira 30. Men vad ska man göra? Det är som det är. Jag är deppig och har julångest, ingen egenproducerad familj, efter med tentor, en alkismorsa och en dyssig familj som jag inte ens orkar tala med just nu…. Typ allt är "bra" på ytan; "det kunde varit värre". Men klockan tickar… eller? Borde jag ha ångest? För barn och familj menar jag? Är i ett byxorna-på-år för jag fakking kan inte hantera karlar. Men jag vill inget hellre… Jag gör det just för att få kontakt med mig själv, men det verkar bara ha skickat ner mig i ett deppigt relationsanorektiskt mönster… Hoppas på att det vänder efter kalendariska nyåret (21:a) och hoppas på mycket sol det nya året. Fick verkligen för lite detta år… Jobbade natt hela sommaren; DET var ju ett misstag (sova bort hela dagarna). Kommer aldrig göra det igen……
Obs bor långt ifrån min familj!
Tycker inte alls du behöver ha ångest varken över födelsedag, ålder eller något annat.
Min 30-årsdag spenderade jag som barnvakt åt mina systersöner, jag hade dessutom influensa med halsfluss och 40 graders feber. Jag har inga egna barn, vilket är mitt egna medvetna val och även mina "vanliga födelsedagar" firar jag med tårtkalas för mina närmaste vänner och det är alltid 100% alkoholfritt pga att jag har alkoholiserade föräldrar som mer eller mindre förstört de flesta födelsedagarna under barndomen med sin fylla.
Jag tycker att du ska göra det du själv känner att du vill och orkar göra på din födelsedag, även en mysig ensam hemmakväll med god mat och några bra filmer är precis lika okej som något annat.
Grattis! Önskar att du får en bra födelsedag oavsett hur du väljer att fira den 🎂
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Jag håller med föregående, du behöver inte alls ha ångest.
Jag känner bara att det är positivt att bli äldre, nu behöver jag inte linda in mig själv så mycket, jag vågar vara mer och kan bete mig utan att vara rädd för att inte bli tagen på allvar.
Jag har inte heller barn, det är självvalt och jag har ofta perioder där jag inte orkar umgås. Jämför dig inte med andra eller hur du "borde" vara eller göra, du firar så som du själv vill och orkar du inte just nu så kör ett senare firande, man behöver inte fira sin födelsedag samma månad som man fyller om man inte vill eller kan.
Du behöver givetvis inte ha ångest men det är lättare sagt än gjort.
Jag är 53 och jag minns att jag tyckte det var jobbigt att fylla just 30 (40 och 50 var inga problem)
Försök att njut av dina dagar. Livet är här och nu oavsett om dagarna är trista, jobbiga eller härliga så är tiden en hel del av livet.
/Maria
Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.
Håller med de andra, men vill också tillägga att om du vill fira din födelsedag men inte alls orkar det nu, så kan du ju alltid ta det senare.
Var dig själv, det finns redan så många andra.
Tack för allt input! Det blev inte så dramatiskt. Men på slutet av kvällen kom tanken: Jag kommer aldrig mer fylla 30!
Men dagen blev flera telefonsamtal med familj och några vänner som grattade mej och möte på kvällen på 12-stegsprogram. Rätt bra faktiskt!
Vill fira nästa år tror jag dock :)
Men iaf era svar gav mig hjälp!
Hoppas ni får en mysig jul och fina möten i år (och nästa) ;)
Kram