stress-och-utbrändhet

Ska man söka vård eller göra det själv? (stress)

2020-04-22 20:37 #0 av: Karties

Hej, 

Har under en period känt ett vis tryck vid vänstra bröstet och har allt oftare ont i min vänstra axel. Min dygnsrytm har varit rubbad ett bra tag och har börjat tappa mycket hår samt känner mig allmänt rent utmattad. 

Jag har hypertyreos och käkar mediciner åt det, så trötthet är något jag har behövt hantera en längre period. Tar alltid blodprover 4 ggr/år och kollar mina värden, så att hormonerna ligger där de ska. Så vet när min trötthet tippar över en onormal skala, är alltid trött men det är olika grader av trötthet.  

Men har perioder då jag helt och hållit gått in i väggen av ren utamattning, hjärnan blir seg, svårt att hålla focus, spänningshuvudvärk och får en känsla av att det blir jobbigt att andas. Har haft såpass jobbigt att jag haft ont i magen i en längre period men gick över efter 6 månader. De perioder som blir tungt så sover jag runt 16 timmar under ett dygn. 

Istället har jag bara kört med att hålla ut mot sommaren och hoppas jag inte har några tentor att plugga under sommaren. Så spenderar jag hela sommaren att jobba och sova. Jag jobbar på ett demensboende som extra, tar cirka 3-7 pass/månad för att få in lite vid sidan om medan jag pluggar, läser 100% på universitet. Jag har inlärningssvårigheter och har extremt svårt med det akademiska. Så när jag kommer in i perioder av utmattning, så orkar jag inte studera och skjuter upp, men det slutar upp med att jag har mer att plugga --> ännu mer trött. Det blir svårt att studera de perioder, då det känns som man har en dimma i huvudet och  jag glömmer av saker väldigt lätt. När jag är vanligt trött orkar jag studera varje dag och lägga 5 timmar åt sidan att fokusera och ligga i fas med studierna och deadlines. Kommer ärligt talat inte ihåg hur det känns att vakna upp utvilad och känna av att man har energi. 

Blir aldrig riktigt utvilad och blir lite sur på mig själv när jag inte hittar någon motivation att göra saker och har ingen energi att göra någonting. Spenderar mina dagar att läsa böcker och ta hand om mina djur, då det är ända hobbyns jag inte har tappat mitt intresse för. Andra hobbyns jag älskat att göra i flera år har jag ingen motivation att göra längre (träning, spel, anime, filmer och serier).

Har alltid tänkt att kanske kolla upp men ändrar mig alltid, då det är inte det värsta jag har mått och det är bara hålla ut. Har alltid varit ganska hård mot mig själv och vill inte visa för min familj att jag inte mår bra. 

Om allting beror på stress under en längre period, har ni några tips på vad man kan göra och underlätta vardagen och vända den onda cirkel som jag verkar har fastnat i. 

Anmäl
2020-04-22 20:57 #1 av: Sindri

Men det låter som om du äter fel medicin eller fel dos? Har du ifrågasatt den behandling du får? Har du gått till fler läkare?
Det finns ju en sköldkörtelförening, kanske kan du få tips där.Om man vill prova annan medicin (som naturligt sköldkörtelhormon) så gäller det att orka stå på sig och frågan är om du har den orken?

Hoppas du orkar försöka i alla fall -låter som rena tortyren att ha det som du har. Jag tror hur som helst att du inte skall försöka rådda detta själv, det blir ytterligare en börda.

Anmäl
2020-04-22 21:28 #2 av: Karties

#1 Hade en läkare innan som var väldigt aktiv och var inne på att reglera medicinerna och höll en alltid uppdaterad, men hon slutade och jag fick en annan läkare som snabbt gjorde att en sjuksköterska har hand om kontakten med mig. Så har aldrig tänkt så mycket på det. Då jag har haft min andel pendel mellan hyper/hypotyreos och har hanterat de biverkningarna, innan de lyckades ställa in mina mediciner. Så nu ligger mina värden inom kontrollgränserna och har hållit sig där, de senaste 2 åren. 

Skulle ha tagit och pratat men har fortfarande problem med att prata med folk, har en liten ångest bland människor och har jobbat med detta. Så behöva ta upp kampen och prata, lägger extra press på mig men kan hantera den ångesten och rädslan jag känner. Då det är inte lika grovt som förr men det skulle lägga en extra utmaning för mig, vilket på sitt sätt jag vet kommer göra mig ännu mer utmattad och är inget jag vill göra medan jag studerar. Har bara ett år kvar på universitet. 

Om jag reglerar medicinerna och håller på att ändra, så kan det påverka mina studier och vill så gärna klara dem. Då reglering av hormon preparat tar en längre tid att ställa in. Nu när man har kämpat sig igenom allting och hållit sig vid ytan utan att helt bryta ihop. 

Anmäl
2020-04-22 22:50 #3 av: Sindri

Jag vet inte hur mycket du har läst om sköldkörtelproblem, men av det jag läst så säger inte ett blodprov allt. Hur det ser ut i ett labb har inte alltid relevans till hur man mår. Uppenbarligen inte i ditt fall. Jag tycker du skall fråga inne på Sköldkörteln i fokus och fråga de som själva är drabbade hur de skulle tackla problemet. Det kanske inte bara är sköldkörteln som spökar.
Jag har både anhöriga och vänner som har problem med sköldkörteln, äter medicin, proverna ser bra ut, men de mår skit!
Jag har tjatat på dem att be att få ny medicin, men det är som förgjort, jag har ju svårt att fatta det, men det är väl lätt för mig att säga som inte har de problemen.

Anmäl
2020-04-24 15:21 #4 av: Karties

Vet mycket väl om det, då alla har inte samma metabolism. Är väldigt säker jag ligger lite för lågt än vad min kropp vill ha. Då jag ända sen jag varit liten alltid haft en liten högre metabolism. Eftersom hela min släkt har problem att gå upp i vikt, medan jag måste ha koll på hur mycket jag äter och sånt jämfört vad jag behövde göra innan jag fick problem med sköldkörteln.

Tänker ta upp det med läkaren men vill först vara klar med studierna, innan jag behöver gå igenom något liknande med förändringar i medicinering eller om man ska göra något annat.

Vet att det är vanligt bland många med sköldkörtel problem att man inte mår bra även fast man äter mediciner. Många har pratat med vården men möter motstånd och får inte hjälp. Då naturlig sköldkörtel är inget tillåtet att skrivas ut i Sverige men det finns undantag samt att vissa fixar det utanför Sverige.

Kan också förstå att man inte orkar bråka med vården, när man känner sig trött och det kan vara svårt att hitta motivationen och orken.

För mig så har medicinerna hjälp en viss del, då utan mediciner hade jag problem att vara vaken under dagarna, hjärtklappningar pga adrenalin påslag och hade rejäla humörsvängningar samt man kände sig alltid hungrig 😅

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.