Vikt

Otrevligt bemötande av läkare

2018-02-10 13:23 #0 av: Airotsa

Hallå! Jag hittade ingen bättre kategori än hälsa för mina frågor och funderingar eftersom viktoperations-forumet inte är speciellt aktivt.
Jag var för någon vecka sedan på ett läkarbesök angående en gastric bypass-operation och fick ett oerhört otrevligt bemötande av läkaren.
Hen körde över mig, var inte intresserad av vad jag hade att säga och jag fick knappt säga någonting. Jag är rejält överviktig och har för ca fem år sedan gått ner 45 kg på egen hand med hjälp av träning och ändrad kost men har gått upp allting plus ännu mer igen. Jag har varit överviktig hela mitt liv och har jojo-bantat i ca 10 år. Jag har ganska lätt för att gå ner i vikt men också lika lätt för att gå upp i vikt. När läkaren fick veta att jag aldrig varit hos någon dietist tittade hen på mig som att jag var dum i huvudet. Hen var totalt ointresserad av att höra om mina tidigare viktnedgångar och bestämde att jag ska gå hos en dietist i tre månader för att bevisa att jag kan gå ner i vikt utan att jag hade något att säga till om.
Jag har testat olika dieter flera gånger om och det har funkat men jag har alltid gått upp allting plus ännu mer igen. Läkarbesöket tog inte ens tio minuter och jag kände mig ivägkörd. Är detta okej? Har/ska någon av er genomgå en sådan operation och i sådana fall, hur gick ert första möte till? Är jätteorolig och jag har ingen att prata om detta med.

Anmäl
2018-02-10 13:52 #1 av: Maria

Så tråkigt att du upplever att du blev illa bemött. Du har ju alltid möjligheten att söka dig någon annanstans också.

Jag gissar bara här men antar att man inte blir erbjuden operation vid ett förstabesök utan att det är en viss ordning som ska genomgås som besök hos dietist bland annat. Det brukar vara en ganska "lång" resa med utredningar innan en viktoperation.

Det är ju jättebra att du har kunnat gå ner i vikt på egen hand men det är ju för läkaren så att säga bara "dina ord" så jag gissar att du inte kommer undan det här med dietist.

Du skulle givetvis ha fått mer information och längre samtal än 10 minuter kan man tycka men försök att ringa och tala om att du har fler frågor och vill ha ett nytt besök.

/Maria

 

Anmäl
2018-02-10 14:31 #2 av: emeliiiiieee

när jag sökte var dietist första steget. Sen efter några mån får man gå till läkaren som remitterar en vidare till kirurgen. 

Anmäl
2018-02-10 15:42 #3 av: Airotsa

Jo, alltså jag vet att det är en lång process och jag förväntade mig verkligen inte att bli godkänd för en operation på en gång. Det jag blev ledsen och besviken över var att läkaren inte tog sig tid för mig, lät mig prata till punkt och inte ville veta någonting om min vikt trots att det var den jag sökte hjälp för. Jag vågar helt ärligt inte ta kontakt med läkaren igen och säga att jag kände mig illa bemött och vill ha mer information pga att hen var så nonchalant.

Hade du gått ner någonting i vikt på egen hand innan du träffade dietisten? Hur går sådana dietist-besök till?

Anmäl
2018-02-10 15:52 #4 av: emeliiiiieee

#3 jag tycker du ska byta läkare. Såna läkare som inte låter patienten tala skjuter sig bara i foten. 

Nej jag hade inte gått ner själv. Vi pratade om maten och hur jag skulle äta osv. 

Anmäl
2018-02-10 15:54 #5 av: Maria

#3 Du behöver ju inte säga att du kände dig illa bemött utan bara att du hade fler frågor och att du kände att du behöver mer tid för detta som t.ex ett nytt läkarbesök eller ett bokat telefonmöte.

Annars kan du ju söka dig till någon helt annan läkare.

/Maria

 

Anmäl
2018-02-10 16:03 #6 av: Airotsa

Pratade ni om hur du skulle äta för att gå ner i vikt själv eller om hur du skulle äta efter operationen? För det känns liksom som att jag blev straffad för att jag sökte hjälp. Jag har ju jojo-bantat i så pass många år och har rätt bra koll på hur man ska äta och träna för att gå ner i vikt eftersom jag gjort det flera gånger. Jag förstår absolut att de behöver någon form av bevis för att jag kan gå ner i vikt men tre månader känns lite väl när att gå ner i vikt inte är mitt problem.

Jag ska tänka på saken. Skulle vilja byta läkare men är som sagt var rädd. Tack för era svar förresten!

Anmäl
2018-02-10 16:56 #7 av: emeliiiiieee

Det var hur jag skulle äta innan operationen. Dagen före op får man träffa en dietist som går igenom hur man äter efter op. 

Anmäl
2018-02-20 08:57 #8 av: OlgaMaria

Du behöver ju hitta ett sätt att leva, inte ett sätt att gå ner i vikt. Ditt problem är ju att du faller tillbaka och börjar äta ohälsosamt igen? Måste säga att jag tycker det är jättesorgligt att du ser till operation och en medveten försämring av din kroppsfunktion som lösningen. Många människor är så orädda om sina kroppar så länge man är någorlunda ung, frisk och fortfarande har förmåga att gå ner i vikt. Men det brukar bli lite svårare för varje gång att lyckas gå ner. Och till slut har man dessutom blivit sjuk på något vis... och önskar bittert att man tog tag i sin hälsa på riktigt tidigare. Du kan, om du bara vore tillräckligt motiverad! Själv tror jag att sockerberoendet är det som förstör för de flesta. Man trillar dit och orkar inte sätta stopp. Att äta lite åt LCHF-hållet för resten av livet (!!) är ett bra sätt att leva för att inte trilla dit igen. Som sagt... du måste hitta ett sätt som fungerar för dig att leva ditt liv på... inte bara ett sätt att gå ner i vikt.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-02-21 12:48 #9 av: överviktigQ

Jag vart tvungen att starta ett konto här när jag såg denna tråd. Jag brukar bara läsa andras frågor annars.

Jag håller med om att vissa läkare har ett otrevligt och oförstående sätt. Jag har fått höra en hel del när jag sökt hjälp för min övervikt. En sa åt mig att det är väl bara att du äter mindre och rör dig mer så kommer du gå ner i vikt. Svårare än så är det inte

Och visst har han rätt i det. Jag torde gå ner i vikt om jag äter mindre och rör mig mer. Och jag HAR också gjort det. Ett antal gånger. Men precis som för dig ts så är det inget som håller ett helt liv. Jag klarar det ett tag men jag faller tillbaka. Någonstans på vägen tappar jag motivationen och kilona är snabbt där igen. De flesta metoder har faktiskt fungerat på mig när det gäller en begränsad tid. Men när det gäller att man ska tänka att så här ska jag äta livet ut så fungerar det inte för mig.

Lchf är en jättebra metod. Jag gick ner 30 kg på 7 månader. Sen blev jag likt förbannat sugen på pasta och limpmackor och ljus mjölkchoklad igen och jag kunde inte stå emot och vips så var jag där igen.

Det är tröstlöst verkligen. Jag har blivit erbjuden operation men jag vågar inte låta dem skära i min kropp.

Anmäl
2018-02-21 13:52 #10 av: OlgaMaria

#9 Jag har ätit åt LCHF-hållet sen 2009. Under de första åren var suget att börja äta mackor verkligen jobbigt. Jag har alltid varit brödberoende. Sen har det ju också varit en massa andra saker och smaker jag längtat efter. Många "duktiga" Lchf-are tycker att man absolut inte ska hålla på och baka, använda sötningsmedel och ersätta sådant som man ville äta förut. Men jag är av helt motsatt uppfattning! När jag ser tillbaka på mina år så är det så tydligt att jag blivit "botad" från mina tidigare cravings just genom att göra just de sakerna på ett annat LCHF-vänligt sätt. Då har jag också tyckt att det nya sättet är godare och känns ju bättre på alla sätt och vis eftersom jag äter något nyttigt. Jag tror verkligen att jag omprogrammerat min hjärna just genom att göra alternativ på just de smaker som jag längtat efter. Under några års tid åt jag ganska mycket LCHF-bröd och älskade det, och det gjorde att jag inte föll ner i bröd-träsket. Men numera har jag varken sug efter vanligt bröd eller LCHF-bröd. Jag har också gjort på samma sätt med andra saker jag varit sugen på. Det mesta går att göra på LCHF-vis. Och för min del känns det verkligen som att jag jobbat bort de gamla favoriterna på detta sätt. Använder numera sötningsmedel extremt sällan. Dricka något surt är förresten bra mot sötsug. Drick pressad citron, äppelcidervinäger, lime m.m. Det är dessutom något man lär sig gilla. Om man börjar dricka det varje dag får man craving på det istället och dessa saker är ju antiinflammatoriska och bra för fettförbränningen. 

För att sammanfatta. När du står där och inte kan stå emot suget efter bröd, pasta, eller något annat - googla fram ett recept och tillaga det där på ett annat sätt. Förr eller senare har de gamla begären jobbats bort, och man kan LEVA utan att falla ner i de där träsken.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-02-21 14:53 #11 av: överviktigQ

Och sen gruvar jag mig för att ta tag i saken ännu en gång pga att sista gångerna jag slängt ut sockret/kolhydraterna så får jag en så fruktansvärd huvudvärk. Så var det inte när jag var yngre. Men nu har jag riktigt jobbig bultande huvudvärk så fort jag inte matar min hjärna med det vita giftet. Jag tycker jag är noga med att dricka vatten så det borde inte bero på vätskebrist heller.

Anmäl
2018-02-21 15:05 #12 av: OlgaMaria

Man kan behöva komplettera med lite extra salt i början. Man brukar tappa en del vätska i början och då försvinner också en del salter som kan göra omställningen jobbigare.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-02-22 11:38 #13 av: Ary

TS. Det är så här det funkar. Man måste kunna gå ner själv annars kan man inte bli opererad. Man får gå på pulverdiet så lång tid som läkaren anser att det behövs innan operation för att gå ner och krympa levern vilket underlättar operationen, sluta att röka, ja om man röker då förstås. Så en lång process kan man nog räkna med, men du kommer nog dit till slut. Byt läkare om du måste men jag skulle gjort mina 3 mån hos dietist för att samarbeta. Skämtar

ÖverviktigQ: Jag tillhör kategorin som tappade kontrollen efter LCHF, moffade kolhydrater. Hade en liten hetsätningstendens innan som blev större, så jag kan inte äta strikt lchf. När jag däremot gick över till lowcarb på 50-100 kolhydrater om dagen, utan bröd och raffinerat socker, så blev godis, kak och macksuget otroligt mycket bättre. Jag kunde äta hur mycket grönsaker jag ville, en del frukt, rotfrukter också men inte megamycket potatis, hade lite mjöl i mitt lowcarbbröd. Man kan göra massor med 100 kolhydrater om dagen. Fruktsallad det blir inte så ensidigt - hållbar kost.

Anmäl
2018-02-25 20:49 #14 av: Airotsa

#8 En operation är absolut inget förstahandsval för mig. Jag har, som jag skrivit, jojo-bantat sen 10 år tillbaka och även lyckats gå ner 45 kg med LCHF.
 Samtidigt som jag har lätt för att gå ner i vikt har jag också väldigt lätt för att gå upp i vikt (har pco) och behöver därför inte äta speciellt onyttigt eller vräka i mig mat för att gå upp i vikt. Jag och mina syskon har ätit samma mat under vår uppväxt men jag har alltid varit tjock. Det ena är också överviktigt medans det andra är smal som en sticka. Det har ingenting att göra med att jag inte vill tillräckligt mycket, för jag vill. För varje gång jag har gått ner i vikt har jag gått upp det dubbla när jag börjat äta normal mat. Varför jag inte fortsatte med LCHF var för att jag fick väldigt ont i magen av det, trots att det funkade väldigt bra. 

Anmäl
2018-02-25 20:56 #15 av: Airotsa

#13 så läkarna ger alltså fan i att man gått ner i vikt flera gånger på egen hand? Min husläkare var som sagt totalt ointresserad av att ens höra på mig så hen vet inte ens om att jag har gått ner i vikt flera gånger själv.
Jag har högt blodtryck och min läkare på psykiatrin har skickat en remiss för en 24 timmars-mätning av blodtrycket samt prover på lab för att se att jag inte har diabetes. Jag har fruktansvärt ont i alla leder då jag är extremt överrörlig, men speciellt i höfterna nu efter jag gått upp i vikt, det känns som att det ena är på väg ur led varje gång jag tar ett steg eller reser mig upp. Har även förhöjda levervärden.
Jag vet inte hur länge jag klarar av att inte få någon hjälp. Ska givetvis gå till dietisten och berätta för denne om mina viktresor, jag hoppas dock inte att det tar tre månader för dem att se att jag faktiskt kan gå ner i vikt. 

Anmäl
2018-02-25 21:13 #16 av: Maria

#15 Vad jag förstår så vill du ha en viktoperation då du misslyckat flera gånger med att hålla vikten på egen hand.

Du har träffat en ny läkare och då har man ofta rutiner när det gäller sådana här utredningar. Du kan ju inte få få förtur bara för att du säger att du har gått ner i vikt flera gånger utan det får man ju så att säga utreda under resans gång.

Jag tror att du får acceptera den ordningen som det är när det gäller sådana här operationer.

Är det inte operation utan annat stöd du önskar så kan ju en dietisk ge bra råd.

/Maria

 

Anmäl
2018-02-26 05:51 #17 av: Airotsa

#16 Ja, det är korrekt uppfattat. Det är, vad jag förstår, en ganska vanlig anledning till att man till slut väljer operation.
Någon förtur har jag aldrig bett om, men läkaren, dietisten och kirurgen måste ju få vetskap om att jag faktiskt inte bara försökt att gå ner i vikt utan har gått ner i vikt. Som jag sagt tidigare så tog detta möte inte ens tio minuter och hen lät mig knappt prata. Fick komma in ca 15 minuter för sent, antar att det är därför hen betedde sig som hen gjorde men jag tycker inte att det ska gå ut över en patient. Jag kommer låta detta ta den tid det tar för jag har inget val, jag blev bara paff över hur denna läkare behandlade mig och jag tyckte inte att det var ett okej beteende och undrade om någon som ska eller har genomgått en operation fått samma bemötande.

Anmäl
2018-02-26 06:17 #18 av: Maria

#17 Ok.

Det är ju alltid tråkigt när man känner sig dåligt bemött och läkaren hade säkert ett pressat schema den dagen men det får ju inte gå ut över patienterna vilket det verkar ha gjort i ditt fall.

En väntetid på 15 minuter är kanske inte så farligt kan jag tycka men vi är ju alla olika.

Du lär ju få göra fler besök och då kan man ju hoppas att det blir bättre och att du får prata mera. Glöm bara inte att ta upp detta med vad du känner och att du behöver mer tid.

/Maria

 

Anmäl
2018-02-26 14:29 #19 av: OlgaMaria

#14

“För varje gång jag har gått ner i vikt har jag gått upp det dubbla när jag börjat äta normal mat. ”

Det är precis det här jag menar. Livet är orättvist. Vanlig mat funkar för vissa men absolut inte för alla. Och jag menar att du behöver hitta ett sätt att leva på, och uppenbarligen är det inte att äta vanlig mat. Sen är det ju också så att kroppen blir lite galen av de stora viktförändringarna. Om du inte är unik så kommer du troligtvis få svårare för varje gång att öht gå ner i vikt och du kommer få lättare att lägga på dig. Som sagt, du behöver hitta ett sätt att leva - om du ska leva ett långt och lyckligt liv.

Har du någon teori om varför du fick ont i magen då du åt LCHF? Kanske finns det något att göra för att komma runt det...

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-02-26 15:48 #20 av: Airotsa

#18 jag tycker en kvart är lite för lång tid när det gick ut över en patientens besökstid. Förstår att vårdens scheman är pressade men det är inte mitt fel. Har man bokat en tid för att man behöver hjälp bör man iallafall bli tagen på allvar samt bli lyssnad på.

Ja, jag ska tillbaka till läkaren efter tre månader hos dietisten men efter hur hen behandlat mig känner jag mig inte så trygg med att det är hen som ska skriva en remiss till kirurgen.

#19 Varför tror du att dessa operationer finns? Jo, för att folk som har problem med vikten inte längre klarar det på egen hand. Med en operation får man fortfarande kämpa med kost och träning, det är dock inte så lätt att gå upp i vikt igen eftersom man bara kan äta ca 1 dl. 
Jag har gjort flera viktresor som både varit påfrestande psykiskt och fysiskt och jag behöver hjälp. 
Jag bad inte om åsikter kring dessa operationer. 

Förmodligen pga allt fett och mejeriprodukter. Jag har också varit LCHF-frälst precis som du, men jag väger runt 140 kg och måste ha hjälp nu. Jag skulle kunna gå ner till normalvikt utan några problem egentligen men att hålla vikten är där mitt problem ligger eftersom jag har väldigt lätt för att gå upp i vikt, förmodligen pga min PCO.  Därför tror jag att en operation är det bästa för mig trots att det är en stor omställning. 

Anmäl
2018-02-26 15:55 #21 av: Maria

#20 OK, 15 minuter är ingenting i min värld.

Jag tror att nästa besök efter att du varit hos dietist blir helt annorlunda. Då är ju utgångspunkten för läkaren annorlunda också och han/hon har lite att gå efter. 

Det är ju då det blir aktuellt med remiss till kirurg och försök att  skriva ner alla dina frågor på en lapp för det är så lätt att glömma något annars.

/Maria

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.