Ring sjukvårdsupplysningen och prata med dom.

tror du det är fysiskt eller psykiskt som är grunden? hur som helst, har du varit i kontakt med akuten? annars kontakta dem direkt!

Sjukdomar är sällan lättdiagnostiserade, därav kan det vara svårt att ge dig en korrekt diagnos. 

Vilken typ av undersökningar har du genomgått? CT, MR, gastroskopi, psykiatrisk etc.

Depression och ångest kan ge fysiska symptom som du beskriver. I vissa fall kan man börja hyperventilera och tro att man ska dö, i andra fall kan man bli helt orkeslös, tappa viljan att leva, äta, få fantomsmärtor, med mera.

Jag är psykiskt sjuk men mitt illa mående är ingen som vet varför jag har. Vet inte om jag kan ringa för mamma sover och jag ligger i sängen och darrar och gråter. Vet inte vad jag ska ta mig till

Fjärilen10,

Att växa upp och genomgå starka inomkroppsliga förändringar som sker när man i tonåren fylls av hormoner är en upplevelse som av många anses svårhanterlig.

Ibland är det så att vissa personer lever ett liv med väldigt högt ställda krav på sig själva. Man skulle kunna ställa sig frågan, från vem eller vilka i min omgivning har jag lånat in det beteendet och gjort det till en del av mitt liv?

Ibland är det så att den vi dömer mest och starkast är just oss själva. Varför är det så? Vad är det inom oss, vi fått lära oss, är det vi inte gillar? Vem har lärt oss att tänka på det sättet? Och när blev det så i vårt liv? För visst är det så att varje nyfött barn inte ligger och tänker hur dåligt jag mår hela dagarna i ända?

Så när under vår uppväxt får vi lära oss att vi inte mår bra? Från vart kopierar vi in den kunskapen?

Och om allt detta nu är sant. Om det vi fått lära oss, blivit en del av den vi väljer att vara/identifiera oss med. Fungerar det i så fall inte lite som ett datorprogram? Startar man igång ett visst program, gör programmet samma sak om och om igen i evighet. Enda sättet att stoppa det hela är att byta program.

Tänk om det fungerar på samma sätt med våra tankar? Att vi har en tanke som får oss att må dåligt. Varför fortsätta lyssna på den tanken? Varför inte ge den tanken sparken ur ditt liv? Varför ska du ge den tanken näring och betala dess lön? Nej, ut med den tanken och lämna istället plats för en mer kärleksfull och omhändertagande tanke som gillar dig för den du är, utan krav. En fantastiskt tanke som bara finns där. Alltid redo att se dig för den vackra kvinnan du faktiskt är. En kvinna fylld av kärlek som hela tiden bara vill ge världen sin kärlek, men ibland är världen inte redo för så mycket kärlek som du har att ge. Ge därför ut din kärlek i små portioner, och gör det ofta.

Lycka till nu, och gör den förändring du önskar uppnå i ditt liv i små små steg, ett i taget. Och gå sakta fram, stressa aldrig, och gör det inte för att andra säger åt dig att göra det. Gör det för att du själv väljer att göra det. En kärleksfull tanke i taget.

Mycket kärlek och värme till dig nu.

# 5 klart du ska ringa din mamma!

#6 tack så mkt det värmde

Äter du ordentligt? Du ska prata med dina föräldrar om hur du mår. De är vuxna och har ansvar för dig.

Nej imed anorexi tänket så äter jag inte ordentligt. Mamma vet redan om hur jag mår o nu väntar vi på att läkaren ska skriva en remiss till BUP.

#8,

Varsågod.

du måste ha hjälp  ,om man har cancer   eller diabetes  får man medecin,det behöver du ochså  ,inge  konstigt alls ,nu måste  du bli frisk, banne mig

känner du att du inte kan vänta tills du får en tid på BUP så kontakta psykakuten. jag är inte utbildad att ställa diagnos, men jag tycker att det du beskriver låter som ångest, framförallt om din läkare inte hittat något fysiskt fel. jag vet inte om de tar hand om minderåriga på psykakuten men om de inte gör det så kan de hjälpa dig att få fatt på någon som gör det så att du får hjälp direkt. mår du så dåligt att du vill dö så ska du ha hjälp NU och ev bli inlagd om det behövs - vill man dö så ska man inte behöva vänta i flera dagar/veckor på en tid på bup.

Nej men jag får prata med mamma om det.

Om du har dessa tankar och inte har nån remiss som är hos BUP utan väntar på att läkaren ska skriva en remiss dit. Då tycker jag att din mamma ska ta med dig till psykakuten.

Inte vänta på att det ska skickas remiss osv. för det kan ta tid. 

Sök nu när du mår såhär. Du har både anorexi och självmordstankar så varför vänta?

Asså jag har bara det anorexiska tänket, ånges, tvångsbeteende o sånna där saker men jag är inte underviktig. Jag vet bara att jag har en ätstörning.

Man kan ha anorexia utan att vara smal, och jag tycker att de låter som att du har det. Visst är det vackert att vara smal, men inte så smal att massa ben som inte ska synas sticker ut, det är inte en vacker syn att se en person som håller på att tyna bort och är orkeslös. Nej, ben är inte vackra. De ska bara hålla upp din kropp på insidan men du måste täcka över dem för att de ska orka bära dig. Du måste äta för att orka, för att må bra både fysiskt och pysiskt. Det går att att vara smal och ha massa ork utan att skippa maten, ät nyttigt så ska du se att du kommer må bättre. Kött och grönsaker är superbra! Varmakoppen och färdiga soppor är superbra när man behöver få i sig något lätt men inte orkar laga mat. Om du inte klarar av att ringa akuten alt akutpsyk själv, be dina föräldrar eller iaf någon nära släkting att göra det. Jag hoppas du mår bättre snart! Ser att tråden är flera dagar gammal, hur mår du nu?

Jag mår lite bättre men det kommer och går hela tiden.

bra   att  du mår bättre.livet  är  underbart men helt galet…..ibland hamnar  man i svackor,men då   gäller  det  att   kravla sig upp igen..och  skaka bort  allt skräp.

Även om det kanske finns en fysisk orsak i din kropp till att du mår dåligt, är du nära självmord så bör du lägga in dig på psyket.

Är det psykiska symptom är de de mest kompetenta, och ser de att du har fysiska symptom som gör att du mår dåligt kan de remitera dig vidare till rätt specialistläkare.