Det beror lite på varför din astma utlöses.

Är det pga dofter, allergi så är det bord med orsaken och frisk luft som gäller.

Är det ansträngning så får du försöka komma ner i varv och andas lungt.

Att sova högt med huvudet brukar också underlätta.

Astma har vi i släkten. Pappa klarar varken av starka dofter (parfym, hårspray) eller gräs, pollen och annat. Mina syskon klarar inte av pollen.

Jag har testat specifikt för pollen, starka dofter och sådant men det spelar ingen roll vad det är, det är alltid lika tungt. Inte heller ansträngning, om jag sitter hemma och tittar på TV en dag kan det vara lika tungt, tyvärr..

Sova med huvudet högt? Okej, det ska testas! Tack!

Jag för min del tror att din ångest/panikångest kan vara boven i dramat.

Du ligger på "astmagränsen" som du själv beskriver det och ni har astma i släkten men i själva verket har du inte fått någon diagnos på att du själv har astma eller? 

Sedan har du ju dina problem med diabetes.

Psyket spelar en stor roll i de fysiska åkommorna och om du fick hjälp med din panikångest så kanske du rentav skulle upptäcka att du inte har så svårt med andningen…

Bara funderingar… men jag tror det kan vara värt att försöka söka i första hand för ångesten då detta kan ge enormt tryck över bröstet och andningsbesvär som tungandning/hyperventilation.

Kanske skulle du må bra av någon medicin som var ångestdämpande och inte påverkade din diabetes? Du kanske inte behöver någon astmamedicin… som sagt bara funderingar.

Lycka till.

Om man har astma har man väl svårare att få ut luften, än att dra in….så är det för mig iaf…

När jag har lite ångest så är det mer som att ngn sitter på mitt bröst och jag måste ta ett extra andetag el gäspa för att jag ska känna att lungorna fylls upp med luft…

Jag tror du har rätt Betty.

Sedan kan det vara svårt att skilja på dessa symtom. Om de är psykiska eller fysiska.

Atma fungerar lite sok KOL. (kronisk obrsruktiv lungfunktion). Det är som sagt svårare att andas ut luften.

Man kan jämföra det med en ballong som man släpper ut luften ur som pyser iväg av "egen maskin" och en papperspåse som måste ha hjälp med att tömmas (av muskler m.m)

#3 - Jag har varit inne hos läkare som sade att jag precis låg där på gränsen mellan astma-icke astma med mina värden efter att jag hade fått göra diverse olika tester. :)

Jag tar allergitabletter (Lorotadin) och ska ringa och beställa fler på måndag. Då kan jag höra med läkaren vad han tror och tycker! :) Tack!

#4 - Jag tar extra djupa andetag och gäspar, men det är fortfarande lika tungt. :/

Föreställ er att ni har alldeles tomma lungor. Så andas ni in dem så att de blir helt fyllda. Sedan ska ni andas ut, och så är det nästan precis så att allt kommer ut, men lite stannar kvar. Sedan andas ni in och så fyller ni lungorna, men de går inte att fylla helt, eftersom den där luften från första gången redan tar upp den platsen som ni borde få in ny luft i. Och den stannar där hela tiden. Ni har alltså en del av lungorna som inte går att fylla eftersom det ligger "skräpluft" där som varken kommer in eller ut.

Det är svårast att andas in. Får jag en ångestattack blir det både svårt in och ut. När jag gjorde testen skulle jag blåsa hårt och länge och till slut gjorde det så ont att det inte gick mer. Det var därför läkaren sade att jag låg på astmagränsen eftersom mina symptom och testresultat tydde på detta..

Men jag ska slå en pling till herr doktor på måndag! :) Tack för era svar!

Jag har liknande problem som dig Juve. För min del beror det på att jag lätt får låsningar i bröstryggen, vilket leter till att revbenen inte vidgas som de ska, vilket ger en tung känsla. Jag har också problem med panikångest, och då jag spänner mig blir det svårare att andas då revbenen blir ännu stummare. Det behöver inte nödvändigtvis göra ont eller knappt ens kännas, känns bara konstigt liksom ibland. Mitt tips är att du besöker en kunnig chiropraktor eller liknande som kan kolla igenom ordentligt.

Lycka till!

#7 - Låsningar i bröstkorgen? Ja, kanske är det något sådant! Läkarna gjorde ju inga sådana koller, utan det var mest "blås här", "andas djupt" och sådant.

Men jag ska ringa till sjukhuset i morgon!

Tack Tassy!

ett tips är välat försöka andas med magen. det kanske du redan gör iof. jag har astma, och ligger på gränsen till astma fullt medecinerad(är ännu sämre utan). jag känner igen precis det ni skriver att det känns som att man har ett ton på bröstkorgen. Pluss att för mig känns det som att halsen och näsan är svullen.

min läkare tyckte iaf att ja skulle träna på att andas med hela magen för att få ned luften ordentligt och sedan få kraft att andas ut.

hoppas du får tag på läkaren :)

ylva

Fick du inte ens bricanyl att ta i nödlägen? Man vet ju aldrig om det plötsligt kommer ett riktigt astmaanfall! (har själv lätt astma, känner sälan av den och tar bara bricanyl om jag tror att jag håller på att dö, eftersom jag märkt att om jag använder bricanylen så tar det inte lika mycket för nästa anfall att uppstå, som om jag låter kroppen ta hand om det själv. Och jag använder kanske inhalatorn 1ggr om året, men den gången behövs det ju!)

(och min astma gör det svårt att andas in)

Massage kan hjälpa spänningar och göra det lättare att andas, att andas in menthol (sniffa halstabletter :P) kan hjälpa.

Jag rekomenderar meditation så du får slappna av.

Det behöver inte vara så avancerat… när du lägger dig för natten så koncentrera dig på musklerna från huvud till fötter och slappna av samtidigt som du andas in genom näsa och ut genom munnen… Lycka till!