# sjukgymnastik vid skolios Author: Agnez94 Hejsan! Jag undrar om man kan begära sjukgymnastik vid skolios för svag rygg och mage. Jag är en sexton årig tjej med skolios (krökning av ryggraden) och har har fruktansvärt dålig rygg och magmuskulatur, vilket jag alltid har haft. Jag kan inte ens göra en vanlig sit-ups och armhävningar på knä för då får jag sk\*t ont i ryggen. Kan man begära sjukgymnastik? Är inte inaktiv på något sätt. Ska jag prata med min läkare? Ska kanske tilläggas att jag är opererad för skoliosen. ## Comment 1 Author: Maria Jag tycker absolut du ska ta upp detta med din läkare. Han/hon om någonsin kan ju din rygg eftersom du är opererad och allt så han/hon kan säkert rådgiva dig. Sjukgymnaster brukar vara så duktiga på olika specialområden. ## Comment 2 Author: [Borttaget] Absolut! Det borde vara en självklarhet tycker jag med sjukgymnastik och ordentlig uppföljning av sådana här fall. ## Comment 3 Author: [Borttaget] Tilläggas kan att det lär vara bra med specialanpassad styrketräning, dvs. på gym, för skoliospatienter. Men du måste ha övningar som är anpassade för DIG. Vanlig sjukgymnastik undrar jag om det hjälper? ## Comment 4 Author: asvensso Du vaxer fortfarande sa att uppratthalla en god hallning ar otroligt viktigt for att stotta din rygg. Om inte ryggen ar OK sa gar man snett och sa far man ont i hoften och sa blir det knan och fotter. Kampa for att fa sjukgymnastik anpassad for din rygg - ett skraddarsytt program. Det basta ar om du och sjukgymnasten gor upp en plan for att nyckeln till allt som har med ryggar och hallning att gora ar att gora lite och ofta och sjalv korrigera sig snarare an att kampa hart tre ganger i veckan.  Din sjalvdisciplin att gora ditt program varje dag ar det viktigaste av allt. Jag har sjalv svara problem med min rygg sedan tonaren och jag gor vissa ovningar tva ganger per dag. Blir en rutin som att borsta tanderna ungefar. Ibland far jag problem t ex p g a dalig sang pa nagot hotell eller somnat i soffan i konstig stallning eller lyft nagot tungt och da kan det hjalpa med nagra ganger hos sjukgymnasten och fa hjalp med stretchning. Mitt lilla program tar bara ca 10 min varje gang och 5 min handlar om att ligga  pa en plan yta och lata ryggen rata ut sig. Jag lagger mig pa rygg framfor TV-nyheterna eller om jag pratar i telefon. Pa jobbet gor jag en del stretchningar pa toan. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Är du helt stelopererad? Hur mycket av din rygg? Jag är stelopererad och jag kan inte göra vanlig gymnastik pga det. Men jag har ändå  fått gå på sjukgymnastik (efter min andra operation) hos en vanlig kommunal sjukgymnast. Jag hade nästan 80grader när jag opererades så min rygg är helt pajj. Muskler och senor och sådant sitter lite här och där så för mig hjälper ingen vanlig sjukgymnastik.Jag kan nämligen inte göra situps eller liknande rörelser alls. Ta kontakt med din läkare som opererade dig (du kanske har ett återbesök planerat?) och säg att du gärna vill ha sjukgymnastik. Annars går du till Vårdcentralen och berättar om dina problem och hör om dom inte har sjukgymnastik. ## Comment 6 Author: Agnez94 Jag är inte stel opererad utan de var en ny (nu visade den sig helt värdelös) där de utförde en titt hålls operation. De satte klamrar på min största krök så att när jag växte skulle ryggen jämnas ut men detta har inte hjälpt. Just nu har jag 62,4 grader och ska stel opereras till våren. Min krök sitter i den översta delen mellan skulder bladen och lite i upp mot nacken. Fick veta detta dagen jag skrev inlägget. Så jag funderar på att ta hjälp efter min op. Men är stel op. så hemskt? Kan röra mig helt nästan helt normalt nu. Vill gärna veta hur det är att bli stel op. i ryggen, Har ni andra haft jätte problem efteråt? ## Comment 7 Author: [Borttaget] Min största krök var ungefär där du har din. Men jag hade alltså närmare 80grader och du har "bara" 63. Det är 14 år sedan jag blev stelopererad och jag märker av det ibland, men mest pga mina muskler och senor. Jag rör mig nästan helt normalt förutom att jag inte kan vrida eller böja ryggen ordentligt. Men detta kompenserar man för så du märker det knappt. Jag har haft ont och har ännu värk men min skolios var återigen mycket värre än din. Och jag har inte haft mega ont så man vänjer sig. Jag skulle inte alls säga att var hemskt att bli stelopererad och jag tror det kommer gå jättebra för dig. Efter OP så borde du få sjukgymnastik men samtidigt så borde en del av dina problem försvinna i och med en stelop. Lycka till med din operation och har du några frågor, funderingar eller bara vill prata med någon som gått igenom samma sak så finns jag här. ## Comment 8 Author: CamillaS Jag ansluter mig till gruppen. Är också stelopererad för skolios, nu är det c:a 7 år sedan min op. Är 25 år och har ont i min rygg.. Jag gick på sjukgymnastik efter min operation men nu gör jag inte det längre, men borde börja igen. Jag går fortfarande hos läkaren och utreder min rygg varför jag har ont. Det senaste jag nu hört är att jag ska få en tid till Huddinge och där diskutera om dom ev. ska operera ut mina skruvar och stag som jag nu har i ryggen för att det ev. kan vara dom som gör att jag har ont tror dom. Jag vet inte exakt hur många grader jag hade innan jag skulle opereras, men på op.berättelsen som jag fick av min kirurg stod det att skoliosen passerat 50 grader och att jag var en klar kandidat för en operation. Är opererad i bröstryggen och är väldigt stel, har svårt att böja mig frammåt och har som sagt ont, men inte så ont att jag skriker eller så, men har såklart mina knep också för att lindra smärtan. Jag är sjukskriven och går på aktivitetsersättning, men får se, jag kanske kommer att börja komma in i jobbsituationen snart, men det beror på vad jag får för svar av läkaren som jag snart ska till. Det var intressant att läsa om titthålstekniken, har aldrig hört talas om den, trodde att dom stelopererade på en gång. Som ovanstående säger så finns jag också här om du vill prata om det. =) ## Comment 9 Author: [Borttaget] #8 Vem opererade dig och vart? Om man får fråga? Är så sällan man får möta ,människor som gått igenom samma sak att man blir nyfiken. Jag blev opererad -96 på Karolinska sjukhuset och -04 andra gången, då på Huddingesjukhus. Kirurgen hette Helena Saraste.  Jag har tyvärr mina sjukhus papper i sverige så jag kan inte exakt vilka kotor som är stelopererade. Men jag har 3 kotor i nedre delen och 2 i övre "fria". Jag fick tyvärr gå med korsett i två år, fast skolios i bröstkorgen inte ska behandlas med korsett så mina lungor är dåliga. Vid min andra op så fick min dåliga lunga ännu mindre plats och därför har jag problem med andningen i bland. Jag är ingen maratonlöpare direkt ![Flört](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 10 Author: CamillaS #9 Intressant! Blev du opererad av Helena båda gångerna? Jag blev opererad på Huddinge unviersitetsjukhus -2003, också utav Helena Saraste. Jag hade korsett i c:a 1 år innan dom beslutade sig för att operera mig. i början på min korsett tid så hade jag bara 30 grader, men slarvade ganska mycket med korsetten, avskydde den och vande mig aldrig vid den, så till slut blev det en operation iaf. Minns du vad du tyckte om Helenas bemötande och så mot dig? För min del så tycker jag inte att hon var trevlig, inte min mamma heller! Hade jag vetat att jag kunde bytt läkare så hade jag gjort det utan att blinka! Det var som min ortoped sa, hon är en jätte bra kirurg, men man ska bara låta sig opereras av henne och sen inte träffa henne nåt mer.. Det håller jag faktiskt med om. Så nu när jag ska till Huddinge har jag gjort ett önskemål att inte behöva gå till Helena igen. ## Comment 11 Author: [Borttaget] Jo Helena både gångern. Jag hade först en annan ortoped som tvingade mig att ha korsetten. Han vägrade skicka mig till en kirurg och därför har jag sådana problem som jag har idag. Jag grät och kunde inte andas med korsett men läkaren menade på att min pappa bara skulle dra åt. Ungefär som att älskar du din dotter så torterar du henne lite. Helena har därför varit min räddande ängel. Jag träffade henne i slutet på Augusti och i november opererades jag. Jag var ett ganska akut fall. för mig har hon bara varit bra. Hon är rak på sak och fjantar inte runt vilket jag, efter alla sat\*\*s problem, varit glad för.  Hon är en av Nordens bästa skoliosläkare så jag har aldrig ens tänkt på att byta. Men jag är ju ganska partisk eftersom hon faktiskt räddade mitt liv (jag var i  så dåligt skick när jag kom in på operation att lungorna och hjärtat inte riktigt klarade av det. Jag fick ligga 24 timmar i respirator innan jag orkade andas själv.)- ## Comment 12 Author: CamillaS Ok. Men fy vad hemskt! För min del blev det prat om operation relativt tidigt. Jo då förstår jag att du kände att hon var en räddare i nöden för dig! Det hade jag säkert också känt om jag varit i din situation. Men alla är vi olika och tolkar saker på olika sätt. ![Flört](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") Men vad bra att du fick den hjälp som du skulle ha tillslut iaf! Hur är det idag då? Går du fortfarande hos någon läkare eller är det ett avslutat kapitel för din del? ## Comment 13 Author: [Borttaget] Jo vi tolkar ju alla saker olika. Och vad skönt för dig att du fick en OP tidigt. J jag har nu flyttat till finland och därmed avslutat den delen av mina kapitel. Jag har dock rätt att komma till henne igen om jag skulle vilja/f år seriösa problem så jag är inte helt utskriven (eller hur man nu säger). Nästa kapitel i mitt liv blir dock att klara av en graviditet (pga mediciner får jag inte bli gravid innan årskiftet men sen så.. ![Flört](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört"))  och det är jag lite rädd över. Men förhoppningsvis så håller ryggen och allt går bra. Har du själv mycket ont? Och tror du att du klarar av att jobba? Tänk ändå hur olika det kan bli med samma sjukdom. ## Comment 14 Author: CamillaS Jo vi gör ju det, rakt på sak, kanske passar för en person men inte för en annan. Visst tycker jag man kan vara rak, men det beror också på, på vilket sätt man säger det. Jag gillar vel nåt mitt emellan kanske.  Ja, det var väldigt skönt. Jaha ok. Men det är ju bra det iaf att du inte är helt utskriven iaf. Det kommer säkert gå bra, håller tummarna för dig!![Skrattande](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Ja, jag har väldigt ont speciellt när jag står stilla, sitter för länge eller går för länge. Så för mig skulle det vel vara nåt jobb som är varierande. Men som jag skrev i mitt inlägg så väntar jag på att få en läkartid och ev. kanske gå igenom en till operation, men det är heller inte säkert får se vad läkaren säger. Efter det så ska vi vel ta ställning till vilket arbete som skulle passa mig. Det har pratats om vidare utbildning också så jag vet inte, kanske det blir nåt sånt istället. Ja, precis. ## Comment 15 Author: [Borttaget] Jo läkare är ju bara människor de med och man passar ju inte ihop med olika sorters människor. Jag tror att alla skolios patienter har svårt att stå eller sitta för länge för jag har hört det från flera. Min syster har skolios även hon och hon lider lite av samma saker. Hoppas läkarna kommer fram till vad du får ont av så att det kan lösas! ## Comment 16 Author: CamillaS Jo, visst är det så. Men det jag reagerade på vad Helena sa till mig var att skolios gör inte ont! Inte? Så när jag berättade för henne att jag hade ont i ryggen så började hon fråga om jag har undersökt gallan osv. =S Så nä, jag fick iaf ingen bra kontakt med henne. Typ dom flesta som jag pratat med har sagt att dom har ont i ryggen mer eller mindre. Så jag tycker det var väldigt konstigt sagt. ## Comment 17 Author: [Borttaget] Hm.. var har du ont? Helena har bara sagt vettiga saker till mig och min familj men jag har samtidigt inte haft ont (mer än "vanligt") efteråt. Hon nämnde dock att min knöl skulle bli mindre om jag gick upp i vikt. Men jag är en person som är naturligt väldigt smal så det skedde aldrig. Det var dörflr jag fick en 2a op. Den klassades nämligen som plastik kirurgi...hahaha, dom bröt 6 revben, tog bort en bit, satte ihop igen och på så sätt fick dom ner knölen. Men jo,  nog låter det konstigt att som läkare säga så till en skolios patient. Men vissa läkare, hur bra dom än är, har så svårt att förstå att människor är olika. Jag har hela mitt liv jobbat med människor, inom service eller vårdyrken och jag har hela tiden jobbat med bra människor som ändå inte fattar att kunder/patienter/klienter är olika personligheter. ## Comment 18 Author: CamillaS Har ont i höger sida nedanför skulderbladet ungefär, och ibland lite längre ner. Ok. ne som sagt det tyckte jag var konstigt sagt. Usch, var den operationen lika jobbig som den första? Ja, jag tyckte om min ortoped. Han sa till mig att det syns inget på röntgenbilderna men du har uppenbarligen ont, det tvivlar jag inte på. Just dom orden kändes sköna att höra eftersom att man då fick ett förtroende för den personen att han tror på mig och inte som någon annan läkare som sitter och tänker att patienten ljuger. Just också eftersom orsaken till mitt onda inte syns på utsidan. Det var också han som sa att han tycker att dom borde prova att plocka ut stagen för att se om det är dom som är problemet. Han sa att jag antadligen fortfarande kommer att ha ont, men kanske inte lika ont, så han tyckte det var värt ett försök iaf. Ja, det gör det. Det var nog mycket det jag blev sur på också att det kändes som att hon inte tog mig på allvar eller nåt liknande. ## Comment 19 Author: [Borttaget] Jag föstår att man blir arg om inte läkaren tar en på allvar. Jag vet precis vart du har ont men när jag har ont där så är det musklerna och det märks skillnad. Jag menar alltså att det märks skillnad mellan at ha ONT (som du har) och att ha "ont".  Mitt "ont" är i musklerna och kommer då och då. För någon månad sen hjälpte vi våra vänner att flytta. Jag kan/bör bara lyfta ganska lätta saker och det meddelade jag direkt när vi kom till platsen. Många av våra vänenr förstår  att jag kunde gå i trapporna flera gånger men med lätta saker. En av våra vänner förstår dock inte fast jag säger. Så han undrar varför jag inte hjälper till som de andra.... SUCK... Det är så hemskt svårt att förklara skolios och smärtan vid skolios för folk som inte har det. Vare sig dom är läkare eller vanligt folk. ## Comment 20 Author: CamillaS Ja det är väldigt jobbigt. Men får som sagt se vad läkaren säger.. Vet precis vad du menar, jag får vel inte direkt bära tungt jag heller för då får jag mer ont, men vissa förstår inte det, som t.ex vissa av mina syskon. -.-' Ja, det är det verkligen, dom som inte har det själva vet inte hur det är eller hur det känns framför allt! Precis, vissa läkare fattar inget heller.. Men nu blev det en väldigt stor diskussion mellan oss två och jag tror vi har snott tråden lite för mycket kanske? ;) Vill du prata mera så kanske vi ska ta det via pm istället?![Flört](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 21 Author: [Borttaget] #20 Fast samtidigt så det vi pratar om är ju väldigt allmänt för skolios patienter. Och söker dom på order skolios kommer dom hitta en tråd där två erfarna (tyvärr) människor ger sina 2 olika sidor av samma sjukdom. Jag saknade i min ungdom andra skoliospatienter att prata med. Så länge TS inte klagar så tycker jag vi håller denna diskussion här. Men såklart vi tar det via pm om du känner annorlunda. ![Glad](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 22 Author: CamillaS Det har du rätt i. Nej för mig är det lungt, så länge inte TS tycker vi snodde hennes tråd så. ^^ Men hur var det fick nog aldrig nåt svar, var din andra operation lika jobbig som din första? =) ## Comment 23 Author: [Borttaget] Min första op gjorde jag som 13 åring och jag personligen minns inte mycket av den. Jag hade morfin pump efteråt och var väl förberedd innnan. Dessutom hade jag mamma, som  är sjuksköterska, vid min sida hela tiden. Min andra op hände när jag var 23/24 år gammal  (minns inte exta året nu) och det var värre... De bröt 6 revben, tog bort en bit av dem och drog ihop dem för att minska "vingens" (skulderbladets) utstickande. Detta gjorde extremt mycket ondare och jag fick inte ens nära den smärtlindring som jag kunde fått. Dessutom sa jag åt narkosläkaren att jag mår otroligt illa efter narkos, han skrev ner det i journalen men när jag  hamnade på uppvaket.....urk.. Jag hade ingen larmknapp och när jag ropade ett svagt hoho så fick  jag hoho som svar av sköterskorna. Hade detta hänt  idag hade jag anmält dem hela bunten. Dagen efter op så kom sjukgymnast (det var enda gången jag såg honom) och ville ha mig upp ur sängen. Han var där samtidigt som kirurgen så jag var stressad och i smärta vilket gjorde att allt sket sig. En skötare sa även åt mig att "smärtan går bort, jag har själv brutit revben"..... Min mamma höll på att slå honom men hon behövde inte det för jag sa ett par fint valda ord. Som vårdare säger du aldrig något sådant som han gjorde....Varje patients smärta är hennes egen och fast den går över är den ju väldigt intensiv just då. ## Comment 24 Author: CamillaS Men fy vad hemskt! Ja så ska man ju inte behandla sina patienter! Dom borde anmälas när dom gör på det viset. Fattade dom inte att du ville något när du ropade på sjuksköterskorna? ![Obestämd](http://halsa.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 25 Author: asvensso Tyvarr sa ar vardpersonal inte alltid sa himla trevliga mot kroniker och smartpatienter. De har ingen respekt for smarta. Har ocksa varit i samma situation efter operationer och andra smarttillstand. Tyvar orkar man inte anmala forran efterat nar man har fatt styrkan tillbaka. ## Comment 26 Author: [Borttaget] #24 Dom fattade väl att jag ville nått men orkade inte bry sig. Man är på uppvaket av en orsak.....hmf #25 tyvärr är det ju så att man är så svag i den sitsen att allt kommer sen efteråt. ## Comment 27 Author: Maria #25 Att generalisera så att vårdpersonal inte har respekt för smärta tycker jag är ganska oförskämt. Själv har jag erfarenheter från båda håll. Både som personal och som smärtpatient. Att bemöta patienter illa med smärta är också givetvis oförskämt och får absolut inte accepteras. ## Comment 28 Author: asvensso Nej, men det accepteras tyvarr. Av annan vardpersonal och av deras chefer. De ser och hor allt men valjer att inte agera. Och sa lange de gor det sa kommer jag att forsatta ta upp det problemet. Det som ar mest oforskamt i sammanhanget ar avsaknad av respekten for patienterna. ## Comment 29 Author: CamillaS #26 Väldig brist i respekt och omvårdnden där. =/ Jag minns inte mycket hur det var på uppvaket för mig, jg var endå så groggy. ## Comment 30 Author: mongu **\# 28 Har mycket svårt att tro att ett illa bemötande accepteras av kollegor och chefer.** **Hur man ska bemöta och på bästa sätt ta hand om patienten framför en är det som ständigt finns med både i utbildningar och de arbetsrutiner man har.** **Att dra alla över en kam är inte snällt. För de allra flesta gör ett fantastiskt arbete och gör verkligen allt för att hjälpa sina patienter.** **Sen finns det rötägg även bland vårdpersonal precis som bland patienter och bland alla ute i vårt samhälle.** **Har som smärtpatient enbart goda erfarenheter dels från operationer och uppvakn ingsavdelning som andra ställen.** ## Comment 31 Author: RuiXue Har en kusin som stelopererats 8 gånger nu och har kronisk svår smärta som ibland får såna toppar att hon tappar medvetandet! Hon har blivit otroligt illa bemött av personalen på sjukhuset hon brukar ligga inlagd på. Hon har vid flera tillfällen råkat ut för att stagen lossnat eller rent av brutits av, och när hon då kommit in akut har hon aldrig blivit trodd förens efter en himla massa käbbel. Hon har haft morfinpump inoperarad i flera år, men nu under den senaste operationen i september så "råkade" de kapa slangen så nu får hon inte alls samma smärtlindring som innan. Hon har fått sån negativ särbehandling under sin tid på sjukhuset att medpatienter reagerat och undrat sig över varför personalen inte bryr sig om henne. Visst, hon har väl fått ta till ett antal näbbar och klor men vad gör man inte i en desperat situation när värken är så svår att hon haft självmordstankar vid ett flertal tillfällen! Idag är min kusin hemma från sjukhuset, hon låg inne i runt en månad efter den senaste operationen och är än idag mestadels sängbunden pga smärtorna. För det mesta går steloperationer bättre än så här, och det kan tilläggas att min kusin lider av en kronisk, medfödd bindvävssjukdom som är avlägset besläktat med EDS så hennes läkförmåga är inte som andras. Förhoppningsvis går TS operation alldeles utmärkt utan att ge för mycket besvär efteråt! Men visst, ONT kan det göra, och det är kanske inte så konstigt eftersom det skruvas i ryggen och muskler och senor tvingas in i en position de inte är vana vid. Kräv bara för guds skull att få ordentlig smärtlindring om det behövs!