Sömn, Vila och Avslappning

Måste vi vara tillgängliga jämt?

2009-02-03 13:27 #0 av: [SvenA]

I dagens modernasamhälle ska man tydligen vara tillgänglig dygnet runt

Det verkar som det i dagens samjhälle är et krav på att vi ska vara tillgängliga 24 timmar om dygnet

Det är tydligen så viktigt att vara tillgänglig jämt att man till och med tar med sig den bärbara datorn när mangår på toaletten eller ligger i badet .

Det är likadant med mobiltelefonen den ska alltid vara med och påslageen

Vad är det som är så viktigt att man inte kan koppla av ens vid toalettbesöken

Är det mera viktigt att alltid vara tillgänglig än att man tar sig tid att koppla av den tiden man har behov av ett toalettbesök

Om tillgängligheten är meraviktig än vad den egna hälsan är så kan man fundera över hur vårt samhälle kommer att se ut om 10 år

Det är inte alls konstigt att det blir fler och fler som mår både psykiskt och fysiskt dåligt när vi har ett samhälle där tillgänglighet har blivit det som är mest viktiga i livet.

För om vi alltid ska vara tillgängliga när ska då våra kroppar få en möjlghet att återhämta sig så att vi kan fortsätta i livet

Det är ju så att vår hälsa är beroende av att vi tar det lungt och kopplar av allt emellanåt

För om vi inte bara kan vara och ta det lungt kommer vi att bli sjuka

Det är de stressrelaterade sjukdommarna som är svårast att bli friska av och tar längsta tiden att åtehänta sig i från

Så sluta att vara tillgängliga jämt och stäng av både datorn och mobilen emellanåt så kommer ni att må lite bättre

Anmäl
2009-02-03 14:46 #1 av: Sara

Jag får dåligt samvete om jag stänger av telefonen. När jag glömt telefonen hemma så blir jag superstressad. Dessutom så måste jag skynda mig och svara om jag är på toa. Obestämd

Anmäl
2009-02-03 15:10 #2 av: Mabbiz

Det är både på gott och ont med dessa prylar.. tonåringen sitter ständigt vid datorn eller sms:ar.. inte bra.

Men om jag behöver få tag i henne, vill gärna veta var hon håller hus, då är mobilen ovärderlig.. i dessa tider, när det händer en hel del ute. Jag är en s.k. hönsmamma, vill alltid ha koll på var hon är. (Fast man får ju inte veta allt..*ler*)

Anmäl
2009-02-03 16:28 #3 av: ANNIA

Jag har två mobiltelefoner. Jag har nån av dom med som en sorts säkerhet ifall jag behöver få tag i hjälp när jag är ute. Annars är dom för det mesta avstängda.

Närmaste familjen har numren, men dom vet om att dom brukar avstängda. Annars lämnar jag aldrig ut mobilnr. Jag vill inte vara tillgänglig dygnet runt. Är jag inte hemma då får dom ringa igen. Har display så jag ser ju vem som ringt när jag kommer hem. Är det en i familjen så ringer jag upp, är det ett för mig okänt nummer så får den ringa igen.

Enda gången jag kan tänka mig att vara tillgänglig dygnet runt är om någon anhörig skulle hamna på sjukhuset. Tills dess så får dom vara avstängda.

Tycker ofta att det blivit ett oskick det där med mobiltelefoner. Det pratas i dom överallt oavsett vart man är. Dessutom brukar den som pratar alltid höja rösten så att alla andra hör och det tycker jag är störande.

Och om jag står och pratar med någon nånstans och dennes telefon ringer och den svarar och börjar prata i telefonen. Då blir jag faktiskt sur. För det betyder då att den anser att den som är i telefonen (oavsett vem det är) är viktigare än vad jag är. Ok om den svarar och ber att få ringa upp eller om den säger att det är viktigt samtal som den måste ta. Men om det bara gäller socialt prat det gillar jag inte och då brukar jag se till att gå därifrån.

A Minute to learn, never a master.
That´s life.

 

Anmäl
2009-02-04 00:33 #4 av: Lill-Kisse

Jag känner inget som helst behov av att få telefonsamtal eller sms när jag är ute och handlar, köar till bankomaten, åker buss etc. Det är redan alltför många som snubblar rakt ut på gatan utan att se sig för, eftersom de är helt uppslukade av mobilen. De krockar med omgivande trafikanter hela tiden.

Hemma har jag en fast telefon utan nummerpresentatör. Är det nåt viktigt, får väl den som söker mig, ringa igen när jag är hemma och kan svara. Föresten svarar jag inte alltid på den heller, t ex om jag badar. Då är jag ju upptagen.

Nåja, visst äger jag en mobil och den tar jag med mig när jag t ex går ut i skogen ensam eller reser bort några dagar. Då ser jag den som en säkerhetspryl.

Anmäl
2009-02-04 09:59 #5 av: Maria

Jag är så kluven i denna frågan.

Tillhör dem som har mobilen på dygnet runt. Jag blir snarare mer stressad om jag glömt mobilen än om jag har den med.

När sonen växte upp var den en välsignelse (för mig i alla fall). Han var noga med att ringa hem och han hade aldrig några tider att passa bara han meddelade sig. Det fungerade bra.

/Maria

 

Anmäl
2009-02-04 19:59 #6 av: Sehvrin

Jag tycker inte att man behöver vara tillgänglighela tiden och därför har mina mobilvanor varit väldigt dåliga i andras ögon: Jag glömmer mobilen hemma, jag glömmer att ladda den, glömmer att byta från ljudlöst och så vidare.

Fast jag har, tyvärr, börjat falla för grupptrycket och har med mig mobilen allt oftare, dock känner inta jag ett behov av det, utan det är om någon verkligen måste få tag på mig. Kan dock tillägga att det sällan ringer någon till mig och om det gör det så är det vanligtvis viktigt.

Det jag främst använder min mobil till är som klocka, eftersom mitt armbandsur gick sönder för ett tag sedan, så för den sakens skull känner jag ett lite större behov att ha med mig mobilen än vad jag brukar.

Kan väl tillägga att en trolig anledning till att jag inte känner mig tvungen att ha mobilen med mig jämt är att jag har mild telefonskräck.

//Johanna, medarbetare på miljö.ifokus, svensknatur.ifokus och studier.ifokus

Anmäl
2009-02-05 06:49 #7 av: [SvenA]

Man behöver inte alls vara tillgänglig hela tiden

Det är den moderna tekniken som har skapat detta att vi alltid ska vara tillgängliga

Och det är ju grupptrycket som gör att vi inte stänger av våra nobiler och har man inte en nobil så tror folk att man kommer från en annan planet

Anmäl
2009-02-09 17:24 #8 av: julia61

Nej, jag tycker att det är behövligt att lämna mobilen och te x gå och fika med en vän utan att det pinglar på en hela tiden.

Har tänkt mycket på detta, när jag var ute som ung så hade vi ingen mobil. Man fick så lov att funka ändå, det gick utmärkt.

Låter som om jag vore 90, men är åt 50 hållet och jag tycker att folk verkar så stressade om de har mobil på. Lite synd, vi hinner inte med oss själva till slut.....

 

Julia61

Anmäl
2009-02-09 18:34 #9 av: halvhaxan

Vi köper vår egen stress med utvecklingen. Man måste inte ha med sig mobilen och datan och GPS överallt. Man kan stänga av och tända fotogenlampor o bara läsa i brasans sken.

Vi fixar ju till det alldeles själv. Så lägg av o tänk efter. Vi måste inte göra som Teknikföretagen vill. De tjänar pengar o vi förgås av datastress.

Anmäl
2009-02-10 07:01 #10 av: [SvenA]

Tänk att bara vara

alltså att göra inget alls vilken bra avkoppling det vlir

När jag växte upp så hade inte alla telefon det var på 1960 talet först som alla hade telefon mer eller mindre

Tv kom först på slutet av 1950 talet innan dess var det bara radion som gällde

Mobiltelefon kom i slutet av 1970 talet och den var knappast bärbar

Dagens mobiltelefoner kom först på 1990 talet

Så detta med att alltid vara tillgänglig är ett nytt påfund som skapar en massa onödig stress

med en massa stressrelaterade sjukdomat som följd

Nej se till att inte alltid vara tillgängliga det kommer ni att må bäst av i längden

Anmäl
2009-02-10 22:01 #11 av: Tatsu

Alla dessa olika signaler som hörs överallt folk som pratar högt och brett om sitt privatliv på tåg och bussar samt i affärer.
Sms signaler som låter hela tiden på telefonerna och de måste kollas hela tiden.

Jag tillhör nog en för gammal generation (snart 50) jag använder sällan min mobil och skicka sms är jag urdålig på( det tar evigheter att knappa in och få iväg) Min mobil är jättegammal men den duger åt mig (ingen kamera i) jag har den utifall jag behöver ringa när jag åker till och från jobbet. Om någon ringer mig dagtid ser jag först efter någon dag när jag ska ladda telefonen.

En i personalen kan inte vara utan sin en enda minut kollar den hela tiden. Jag blir stressad bara av att se och höra den så ofta.

Jag tror inte att detta är så bra att ständigt ha en manick som avger någon form av strålning vid örat dygnet runt. Det kommer säkert att visa sig om några år att det är farligt. Många har hörsnäckor och går och pratar för sig själv när de är ute och går.
Det ser lite lustigt ut och jag förstår inte heller att det ska vara nödvändigt att prata i telefonen jämt och ständigt.

Anmäl
2009-02-12 01:08 #12 av: moos

Skulle jag inte kunna hålla kontakten med mina barn när dom är ute så kan man snacka om orosmoment.

Jag tycker det är bra att kunna nå människor, men däremot att alltid vara tillgänlig på jobbet tex är nog inte bra.

Jag blir bara lugn av att familj och vänner kan nå mej om det är något. Känner ajg att jag vill vara ifred så svarar jag inte i så fall.

Däremot förstår jag inte folk som måste prata i mobilen i matkön, och tom när dom står i kassan. Då får det allt vara viktigt i så fall

Anmäl
2009-02-15 09:28 #13 av: Fitnesstjej

Jag lämnar gärna mobilen hemma när jag ska iväg och göra något där jag inte har lust eller tid att prata i telefon. Exempelvis när jag ska till Ica, jag vill inte behöva dra upp mobilen där.. alltså lämnar jag den hemma. Samma sak när jag är på gymet. Går på bio. Sitter på resturang med sällskap osv.

 

"Är det viktigt ringer de upp igen eller lämnar ett meddelande" brukar jag resonera. Vad kan vara så viktigt att nån måste ha kontakt med mig omedelbart, vad kan inte vänta ett par timmar tills jag ser meddelandet?

Däremot kan jag förstå att mobilen är en enorm trygghet för alla föräldrar som på så sätt kan hålla kontakten med sina barn. Om jag hade barn skulle jag givetvis ha mobilen med mig överallt på ett helt annat sätt än det jag beskrivit att jag har just nu. :)

Anmäl
2009-02-15 11:42 #14 av: Sovgott

Jag lämnar oftast min mobil hemma om jag ska till simhallen (går ju inte att prata i bassängen ändå) eller mataffären, eller har den på ljudlöst, och jag drar ur telefonjacket hemma när jag vill vara ifred. Har jag ingen lust att svara så svarar jag inte.

På jobbet har vi mobilförbud. Vi får inte ens ha mobilen på ljudlöst. Dock är det ingen som bryr sig om denna regel. De flesta på jobbet är väldigt beroende av sina mobiler och kollar på dom hela tiden. Vi har en jobb-mobil vars nummer vi får lämna ut. Den får vi ringa på om det är akut. Eller om någon absolut måste nå oss. Men då ska ärendet vara viktigt.

 

Anmäl
2009-02-15 13:00 #15 av: Halvdansken

Nu kommer jag med ett chockartat meddelande.

Jag har ingen mobiltelefon!

Det går faktiskt bra. Man kan ringa mig på jobb, eller hemma. Är jag inte på nån av de platsena går det bra att lämna ett meddelande på svararen. Tro mig, det GÅR BRA!!

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2009-02-21 22:53 #16 av: lillapluffs

Jag har faktiskt börjat att försöka göra mig själv otillgänglig emellanåt.

Det är en sådan befrielse att inte vara online på msn, ha telefonen alltid tillhand eller bara strunta att svara på facebook. Låter kanske lite löjligt - men det är en sådan frihet.

Att vara tillgänglig rent fysiskt är tufft - nej mer paus till folket. Har själv fått smaka på hur det är att alltid vara tillgänglig hela tiden under för lång tid...

//Linda

Anmäl
2009-02-22 17:53 #17 av: Fitnesstjej

När ni kommer ut från affären och ser att det står såna där mobilförsäljare vid entren, säg då "nej jag har ingen mobiltelefon längre" "nej jag jobbar på att försöka slippa använda den så mkt" eller något liknande, så ska ni se att de tappar hakan!

"vah, har du inte!!"  när ska folk inse att det är så skönt att få vara ifred ibland?

Anmäl
2009-02-22 18:31 #18 av: knytt1

Jag tror faktiskt att det skadar folk i längden. Att alltid ha bråttom och alltid vara tillgänglig med telefon, dator och mobil.

Något som är riktigt nyttigt för hjärnan och själen är att sitta ute i naturen och bara ha tystnad och natur runtomkring sig. Helt tyst är det inte men man blir av med de konstgjorda ljuden.

Något som har testats med framgång hos människor som är utbrända och sjukskrivna pga stress och depression, är just att tillbringa mycket tid ute i naturen och i en lugn naturlig miljö som är rätt tyst.

Anmäl
2009-02-22 22:00 #19 av: lillapluffs

Ja, men eller hur? Naturen eller bara en underbar promenad?!

Tror att "omkring-stressen" i form av alla intryck, telefon, tv, internet, stadsljudsbrus dag och natt etc gör oss trötta.

Anmäl
2009-02-24 01:27 #20 av: WinterPrince

jag blir nojjig om jag inte har min telefon med mig. Tror att bilen kommer gå sönder och jag inte kan ringa efter hjälp. Eller att det händer något med hästarna och dom inte kan få tag i mig.

Mvh Emelie & Jack
Exa Equestrian, Ingen död fisk, 141km

Anmäl
2009-02-24 07:11 #21 av: mongu

För mig är mobilen en stor trygghet. Jag kan nå folk om det skulle va nåt när jag är ute.

Dottern kan höra av sig när hon är ute o rider eller vad hon nu gör.

Ha en bra dag! Mongu.

Värkdrabbad som kämpar att bli värkmästare över min kropp. För att kunna se ljust på livet!

Anmäl
2009-02-24 09:51 #22 av: Betty

har oxå alltid mob med mig, ser det som en trygghet. Men har den nästan alltid på ljudlöst. Sedan är jag inte en sån där populär person med 300 vänner som ringer mig stup i kvarten, så jag har aldrig upplevt det som stressande, haha.

Anmäl
2009-02-24 09:53 #23 av: Maria

Vi lever kanske lite mer annorlunda nu.

För flera år sedan när vi hade vår sommarstuga hade vi ingen telefon i början och jag upplevde det som jobbigt då jag hade svårt att nå nära och kära.

Sedan ska man inte glömma att mobiltelefonen har räddat många liv. Människor som innan mobilernas tid aldrig skulle klarat sig.

/Maria

 

Anmäl
2009-02-24 10:25 #24 av: [SvenA]

Att mobilem kan vara en bra trygghet är det inget tvivel om och visst kan den rägga liv med

Men man behöver ju inte ha den på dyngnet runt

Anmäl
2009-02-24 22:27 #25 av: Betty

Tror inte det hänger ihop med tillgängligheten och om man har mob av el på som gör att människor bränner ut sig. Utan det är nog mer faktorer som, hem, familj, jobb, pengar, karriär och utseende som gör att man känner krav.  Stressen över att det finns så många val att välja imellan....och om man någonsin kommer att välja rätt.

 

Man ska resa, vara snygg, ha en bra karriär, partner, utbildning, lägenhet och helst alllt detta innan man fyller 25 år känns det som! Det är stress!

Anmäl
2009-02-25 18:16 #26 av: lillapluffs

omkringstress:

" Man ska resa, vara snygg, ha en bra karriär, partner, utbildning, lägenhet och helst alllt detta innan man fyller 25 år känns det som!" se #25

Självfallet är stress summan av den beska kardimumman..

Att förhålla sig till allt är nästan stressande i sig ;)

Linda

Anmäl
2009-03-26 08:06 #27 av: julia61

Ja jag håller med lillapluffs, men när man har varit sjuk mestadelen av sitt vuxna liv och ändå måste ha arbete och konkurera med friska så blir det stress!!!

Men man har ju en liten familj att gulla med i alla fall, lyckan skapar man ju själv sägs detGlad

Men det finns så mycket som man stressar upp sig för, alla som åker iväg på semestrar med sina barn och barnen ska berätta i skolan var de varit, sedan är det ju de barn som inte åker iväg och de ska berätta vart de varit på semester, lov osv.

Det stress med för föräldrarna, mig tex.

Fast jag fixar annat hemma!!

Anmäl
2009-03-28 09:59 #28 av: estetia

Jag har ingen hemtelefon för det är bara en onödig kostnad tycker jag.

Däremot har jag mobil med kontantkort så det kostar inte mer än jag har råd med.

Den är väl oftast på men på ljudlöst.

Och jag svarar om det är någon nära och kär som ringer ifall min belägenhet möjliggör det.

Annars så får de ringa igen eller lämna meddelande. Är det något viktigt så lär de ringa igen eller lämna ett meddelande.

Föredrar egentligen textmeddelanden i någon form såsom sms eller epost.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.