Allmänt

<u>Virus</u>

2008-01-28 13:56 #0 av: [Quellii]

Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Pomperipossas arbete om virus, alltifrån utseende till smittovägar. Läs om Streptokocker, Stafylokocker, Kolibakterier, Pneumokocker och Svampar här..

VIRUS

UTSEENDE
Virus är de minsta biologiska enheterna som kan infektera levande organismer. Virus brukar inte räknas som en livsform, då de saknar egen ämnesomsättning. De kan inte föröka sig utan att infektera en levande cell. Med hjälp av cellens maskineri tillverkar viruset fler viruspartiklar. Virus består av genetiskt material, DNA eller RNA, omgivet av en skyddande proteinkappa som gör att organismen kan häkta fast sig på celler och därefter tränga in i dem.

 

FÖREKOMST
Cellerna i våra slemhinnor, till exempel luftvägarna, är särskilt utsatta för virusangrepp eftersom de inte är täckta av skyddande hud. Virus kan infektera alla levande organismer: bakterier, växter, djur och människor. Sjukdomar orsakade av virus kallas virussjukdomar eller mer vetenskapligt viroser. Det finns minst 600 virus som kan infektera människor.

 

LEVNADSBETINGELSER
Virus kan inte förflytta sig av egen kraft, utan förlitar sig på att det förr eller senare kommer i kontakt med en möjlig värdcell av rätt slag för just denna typ av virus. Då virus inte är levande partiklar är många mycket motståndskraftiga mot tuffa miljöer både utanför och innanför kroppen.

 

SPRIDNINGSVÄG
Virus sprids ofta via kroppsvätskor och avföring, direkt kontakt med smittokälla eller via luften i aerosoler.
Vi har många virus som ligger latenta i våra kroppar (exempelvis Epstein-Barr virus), och hålls i schack av immunförsvaret. När immunförsvaret antingen är upptagen med annat eller nedsatt, som vid andra sjukdomar eller vid behandling med immunhämmande mediciner, kan sådan virus orsaka symptom. Eftersom virus har lätt för att mutera och därigenom hitta sätt att undgå medicinens verkningar, måste man ofta behandla med flera antivirala medel samtidigt.
Eftersom många virus stimulerar de infekterade cellerna att dela sig, ökar vissa virus risken för cancer.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 

STREPTOKOCKER

UTSEENDE
Streptokocker är en bakteriefamilj. De delas upp i alfa- och betahemolytiska streptokocker. Betahemolytiska streptokocker delas vidare upp i grupp A-V. Grupp A-streptokocker orsakar halsfluss, hudinfektioner och stjärtfluss, men ibland också svårare infektioner som blodförgiftning och barnsängsfeber. Grupp B-streptokocker kan finnas i vagina hos gravida kvinnor och orsaka allvarlig infektion hos det nyfödda barnet med lunginflammation eller blodförgiftning. I grupp C finns bakterier som S. equi som orsakar kvarka hos hästar och S. zooepidemicus som kan orsaka sjukdomar hos flera olika däggdjur och även människa
De flesta bakteriearter är antingen sfäriska, så kallade kocker Många bakteriearter existerar som enstaka frilevande celler, andra bildar typiska mönster med andra bakterier som ett resultat av bakteriens tillväxt, t ex Streptokocker bildar kedjor

 

FÖREKOMST
Ibland kan såväl barn som vuxna vara bärare av streptokocker i svalg och hud utan att vara sjuka.
Inkubationstiden för dessa infektioner brukar vara 1 - 3 dagar.

 

LEVNADSBETING
Streptokocken är mycket känslig för penicillin, vilket är det antibiotika som läkaren i första hand väljer vid infektion. På senare tid har tyvärr en del resistenta bakteriestammar bildats.



SMITTVÄGAR
Streptokockinfektioner är mycket smittsamma, inte minst i en daghemsmiljö. Bakterierna sprids som droppsmitta via saliv, näs- eller sårsekret. Bakterien kan också spridas genom direkt hudkontakt mellan människor samt indirekt via föremål (t.ex. leksaker, örngott etc.).

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -  

STAFYLOKOCKER

UTSEENDE
Bakteriens form beror på cellväggen och cytoskelettet och är betydelsefullt för bakteriens liv, bland annat inhämtandet av näringsämnen, vidhäftandet till ytor, att simma genom vätskor och att undkomma rovdjur
Många bakteriearter existerar som enstaka frilevande celler, andra bildar typiska mönster med andra bakterier som ett resultat av bakteriens tillväxt, t ex Stafylokocker bildar klasar (kluster).



FÖREKOMST
Stafylokocker förekommer främst i näsa och svalg men även på andra slemhinnor och på huden. Stafylokocker blir farliga först när de hamnar i kroppen, då orsakar de infektioner vilket kan vara allt från enkla sårinfektioner till svårare blodinfektioner.

 

LEVNADSBETINGELSER
En viss typ av dessa bakterier, MRSA (meticillin-resistenta gula stafylokocker), har utvecklat motståndskraft mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används mot infektioner orsakade av stafylokocker.

 

SPRIDNINGSVÄG
Patienter och personal kan lätt bli koloniserade (utan symtom) med bakterier i näsan eller på huden och ett sådant bärarskap kan fortgå i veckor och månader. Eftersom bakterierna kan "övervintra" i hudens talgkörtlar finns det (trots upprepade kontrollodlingar utan bakterieväxt) risk för ett uppblossat bärarskap eller infektion vid sårskada eller eksem även efter många år. Sprids genom direkt och indirekt handkontakt. . Eftersom bakterien ofta finns på människans hud, nagelband och i näsan kan den lätt hamna i mat under tillagning. Bakterien kan bilda ett gift, ett så kallat toxin, i maten. Det kan finnas i exempelvis bakverk, såser, skivat kött och ägg.


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

KOLIBAKTERIER

UTSEENDE
Kolibakterien är stavformig.



FÖREKOMST
Kolibakterier lever normalt i tarmen hos både människor och djur. Finns även i vatten.


SPRIDNINGSVÄG
Man måste få i sig bakterier via munnen för att insjukna. Detta kan bland annat ske genom direkt kontakt med djur och deras avföring, eller genom indirekt kontakt t.ex. genom att dricka opastöriserad mjölk eller bad i förorenat badvatten.
1. Direktkontakt med djur
2. Person-person
3. Livsmedel/dricksvatten
4. Från miljön


- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

PNEUMOKOCKER

UTSEENDE
Pneumokocker räknas till diplokockerna och ligger parvis.


FÖREKOMST
En av våra vanligaste luftvägsbakterier och finns spridd över hela världen.


SPRIDNINGSVÄG
Bakterierna överförs från människa till människa via närkontakt (saliv, hosta, nysningar). Man ser flest bärare under vinterhalvåret och cirka hälften av alla barn i daghemsmiljö bär då på pneumokocker i näsan. Bärarskap hos vuxna är mycket sällsynt (3-4 %) och ses främst hos småbarnsföräldrar.

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

SVAMPAR

UTSEENDE
Vanligast som röda avgränsade eksem.


FÖREKOMST
Jästsvamp, som även kallas candida albicans, är ett smittämne som många människor normalt bär på utan att ha något obehag. Candida kan i princip drabba alla delar av vår hud och våra slemhinnor.Det kan ge besvär på huden, i munnen, i slidan eller i magen.. Om immunförsvaret försämras eller om den normala bakteriefloran rubbas i exempelvis mun eller slida kan svampen föröka sig snabbt till sådan mängd att den ger besvär. Nästan alla har på kroppen även en eller flera av de svampar som orsakar fotsvamp. De lever av döda hudceller och gör oftast ingen skada.

 

LEVNADSBETINGELSER
Svampen föredrar fuktiga och varma omgivningar, som till exempel hudveck (ljumskar, armhålor, hudvecken under brösten). Visserligen kan jästsvampar smitta mellan individer, men det viktigaste är en persons individuella mottaglighet för jästsvampinfektioner.
Jästsvampinfektioner kan även uppstå av:
brister i kosten
p-piller
narkotikamissbruk
behandling med antibiotika
cellgiftbehandling mot cancer
diabetes
försämrat immunförsvar, till exempel på grund av aids.
Hos personer med nedsatt immunförsvar kan candida i ovanliga fall spridas via blodet till hela kroppen. Infektionen kan i dessa ovanliga fall vara livshotande.


SPRIDNINGSVÄGAR
Fotsvamp tex kan smitta, både genom direkt kontakt och genom indirekt kontakt med till exempel handdukar, skor eller golv. Å andra sidan bör man inte överdriva smittoaspekten, eftersom hudsvamparna finns överallt i vår omgivning och mottagligheten att få svampinfektion sannolikt är individuell.

Det finns oändligt många svampar, virus och bakterier. För att de ska kunna leva och föröka sig så krävs det vissa betingelser.
Värme. ca 37 grader är alldeles lämplig för många.
Näring, de flesta tillgodogör sig näring från kroppen
Fukt, de flesta vill ha en fuktig miljö
Surhetsgrad, alkaliska miljöer
Syre, aeroba eller anaeroba bakterier
Ljus/mörker, många föredrar mörker.

 


Källor:
- NETDOCTOR
- Wikipedia
- Sjukvårdsupplysningen.
- Norrbottens läns landsting

 

Tack till Pomperipossa för att vi får publicera denna text här på hälsa!

Text: Pomperipossa

Publicerat av: AlexandraK

Datum för publicering

  • 2008-01-28
Anmäl
2008-02-02 21:01 #1 av: [Quellii]

Putt :)

Anmäl
2008-02-02 21:06 #2 av: Mandysan

Ytterligare en kanon text av pomperipossa! :)

Anmäl
2008-02-12 13:00 #3 av: Sehvrin

Virus och bakterier är rätt intressanta. En kul sak om virus som stod i min cellbiologibok (eller om det var mikrobiologiboken) var att de beskrev virus som zombies, inte direkt ett ord man förväntar sig att hitta i en högskolebok...

Lite kritik har jag dock mot artikeln, och det är rubriken, den är något missvisande då texten inte bara handlar om virus. Annars tyckte jag den var helt ok. 

//Johanna, medarbetare på miljö.ifokus, svensknatur.ifokus och studier.ifokus

Anmäl
2008-02-12 19:32 #4 av: Maria

Jättebra artikel. Tyvärr biter antibiotika bara på bakterier (om de nu inte har blivit resistenta). Virus är mycket svårare att behandla.

/Maria

 

Anmäl
2008-02-12 20:28 #5 av: Joossse

väldigt bra artikel!

Anmäl
2008-02-12 21:49 #6 av: Pomperipossa

#3 Sorry att jag inte ändrade det. Det var enligt riktlinjerna från skolan så jag tänkte det skulle vara ok...:)

Anmäl